Fröderyd

Fröderydsbygdens Forskarvänner

Fröderyd i historien och i nutiden.

Det är sannolikt att Fröderydbygden befolkades för mellan 5.000 och 6.000 år sedan. De första boplatserna lokaliserades utefter Linneån som är en "biflod" till Emån. Flera arkeologiska fynd har gjorts som bekräftar detta. Brons- och järnåldersgravar vittnar om tiden som följde där efter.

 

Fröderyd ligger i Njudung men någon kyrka från den tiden finns inte bevarad så sannolikt var socknens första kyrka av trä till skillnad från grannsocknarnas stenkyrkor. Den nuvarande kyrkan uppfördes i mitten av 1850-talet men skadades svårt i en brand efter blixtnedslag 1943. Kyrkan fick efter återuppbyggnaden ett något annorlunda utseende.

 

Kyrkoherdelängdens första namn, alltså den först kända prästen i socknen, är Johannes som omnämns i handlingar från 1347. Fröderyd var länge ett eget pastorat med Bäckaby och Ramkvilla som annexförsamlingar. Även Skepperstad tillhörde pastoratet under en kortare period.

Numera ingår Fröderyd i Lannaskede församling.

 

Fröderyd är och har alltid varit en jordbruksbygd men under en epok på omkring två hundra år, 1700- och 1800-talen gav gruvnäringen många arbetstilfällen. Om denna tid minner de många gruvhål som finns inom socknens gränser. Det var främst koppar, järn och kalk som bröts. Kunskapen om druvdrift var inte så stor i bygden utan kunnigt folk kom främst från Bergslagen för att leda verksamheten. Denna näring är sedan länge ett minne blott.

 

Här som i de flesta socknar på Småländska Höglandet var gårdarna många och små och allt mindre blev de genom delningar mellan syskon när gårdarna gick i arv mellan generationerna. Under 1800-talet ökade befolkningen och många torp togs upp på gårdarnas utmarker. Om denna epok minner bara en och annan stugrund, några jordkällare samt Hembygdsföreningens torpskyltar.

 

Socknen hade mest invånare på 1880-talet sedan några gårdar i Fröset by flyttats från Skepperstad socken till Fröderyd. Då fanns det omkring 1.600 personer bosatta här. Emigrationen till Amerika hade då redan påbörjats men den största utvandringen skedde under de närmast därefter följande decennierna. Närmare 800 fröderydsbor reste över Atlanten från början av 1850-taket till slutet av 1920-talet. Av dessa kom många åter till hembygden men merparten blev amerikaner.

 

Under de senste 80 åren är det i första hand till samhällen och städer i närheten som utflyttningen skett och invånareantalet är nu omkring 375. De flesta har sin försörjning genom utpendling. Det finns idag endast ett fåtal lantbrukare kvar i övrigt ett antal entrepenörer med verksamet i bygderna runt om.

 

Socknens sista skola lades ner 1986 och affären gick samma öde till mötes i början 1990-talet.

 

 

© 2015 Fröderydsbygdens Forskarvänner. Alla rättigheter reserverade

© 2015 Fröderydsbygdens Forskarvänner. Alla rättigheter reserverade.