Fröderyds dödbok

av Thomas Lindgren

Jag har utökat registret och avskriften till Fröderyds dödbok och omfattar nu perioden 1688-1804. Dödboken börjar 1688 och jag har valt att stanna vid 1804 vilket är det sista året för den tredje boken, C:3.

Registret innehåller 1752 döde samt 2890 övriga, inalles 4642 personer. De övriga personerna är oftast föräldrar och make/maka, men ibland förekommer annan bekant, husbonde eller släkting.

För 504 av de döde har jag även gjort en avskrift av nekrologen. Det är lite drygt var fjärde dödsnotis som är renskriven – ett tidskrävande jobb men trots allt givande. Nekrologerna blir längre och längre med åren. Dessutom växer befolkningen så dödboken sväller rejält över tid:

  • 1688-1697: 118 personer (12/år)
  • 1745-1754: 142 personer (14/år)
  • 1795-1804: 222 personer (22/år)

Sedan varierar ju dödstalen med de stora epidemierna som härjade emellanåt.

Fröderyd med dess annexförsamligar Bäckaby och Ramkvilla har fantastiska kyrkoböcker som är en riktig skatt att gräva i! Dels har de varit förskonade från eldsvådor så arkivmaterialet är så gott som obrutet från 1688 till 1900-talet. Dessutom blev det en sed i de här församlingarna att skriva omsorgsfulla små berättelser om de döda, så kallade nekrologer. Prästen skrev ned inte bara när de dog och hur gamla de var, utan även var och när de var födda, vilka föräldrarna var, vem de var gift med och oftast något annat om deras liv och leverne. Från dessa nekrologer träder många människoöden fram ur historiens dimma. Genom att läsa dem lär man sig om livet och villkoren förr i tiden. Som i exemplet nedan taget från 1725:

”Dominica 24 Trinitatis. Ifrån Årsjö Lillegård gamble mannen Börje Suensson, födder i Ramqwilla sochn och Målen af ährlige föräldrar åhr 1629: wardt soldat i Kong Carl den 10des tid, 2nne gånger gift, och således i äcktenskap lefwat 73 åhr, i 16 åhr hållet wid sängen, på sistone blind i några åhr, lefwat Christeligen och wäl, död den 27 October, war 96 åhr gammal.”

Den allra förste som skrevs in i Fröderyds dödbok var Börjes 20-årige son i Årset. Denne Börje var sannolikt Börje Svensson som man hittar i Årset i den första husförhörslängden för 1688. Hans hustru var Sesta Jonsdotter.

De två sista inskriva i dödboken för år 1804 är soldaten Nils Andersson Hick och hans hustru Sofia Jonasdotter som båda avlivades på Komstads avrättningsplats. Detta för mordet på Hovjunkaren Herman Tigerschiöld föregående år.

Det var först från och med år 1749, då tabellverket bildades, som det blev obligatoriskt att notera dödsorsaken i dödboken. Dessförinnan förekommer de i Fröderyd dödbok endast sporadisk under perioden 1688-1748. Då antecknades dödsorsaken endast i 19% av fallen. Den första angivna dödsorsaken finner vi år 1690 då Johan Svensson från Hökhult dör i bröstsjuka, 21 år gammal. Bröstsjuka var oftast benämningen för tuberkulos; se sjukdomsnamn i gamla tider. Fröderydsprästen följde det nya direktivet från Tabellverket och samma år 1749 steg andelen med angiven dödsorsak till 58% och året därpå till 72%. Därefter anges dödsorsaken i så gått som i samtliga fall – 97%.

Några rekord funna i dödboken – men ta dem med en stor nypa salt! Som man kan se inträffar dessa rekord under de första åren då uppgifterna om ålder och äktenskapslängd ofta är avrundade till jämna tiotalet år. Gamla människor var inte sällan 90, 100 eller 110 år!

  • Äldsta angivna personen: Sara Jonsdotter, 110 år, död i Kallsjö 1718.
  • Längsta äktenskapet: Håkan Persson och Elin Nilsdotter i Äsprilla, 70 år
  • Längst i äktenskap: Håkan Persson var gift under två äktenskap i sammanlagt 73 år. Han dog 1725 i Årset Lillgård, 96 år gammal.
  • Tidigast född: Två stycken var födda på 1500-talet. Cecilia i Fröderyd Norrgård dog 1695 i en angiven ålder av 100 år – alltså född 1595. Måns Svensson dog tre år senare och anges också vara 100 år eller född 1598.

 

Thomas Lindgren, september 2019.

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *