En Fröderydsprofil – Klockaren Sven Johansson

En Fröderydsprofil – Klockaren Sven Johansson

av Lars-Åke Andersson

Sven Johansson föddes i Kallsjö 21 augusti 1804 som son till Johannes Svensson och Sara Magnidotter. Han var äldst i en syskonskara på fem. De tre yngsta syskonen avled dock i späd ålder. Kvar fanns Sven och brodern Magnus. Modern avled i samband med att yngsta barnet föddes 1814.

Två år senare flyttade fadern till Växjö och de båda bröderna blev kvar hos morbrodern Jonas Magnusson i Kallsjö. Efter ytterligare någon flyttning hamnar Johannes Svensson i Ryd i Moheda socken och gifter sig en andra gång.

Sven står som utflyttad till Moheda socken 1819 och dit flyttade även brodern 1822. De bor hos faderns nya familj. Samma år är vår man tillbaka som dräng hos morbrodern i Kallsjö. Brodern Magnus kom däremot att bli Mohadeabo och bilda familj.

Efter två års drängtjänst i Kallsjö flyttade Sven vidare och hamnade nu i Lannaskede socken. Inte heller här finns flyttlängder, men sannolikt var han dräng på någon av sockens gårdar. Vilken är okänt. Det finns många att välja på.

Återkomsten till Fröderyd gjordes 1827 och då hamnade vår man som dräng i Fröderyd Prästgård där Kyrkoherden Fredrik Stocke stod för jordbruket med hjälp av ett antal pigor och drängar. Två år senare är Sven tillbaka hos morbroder i Kallsjö.

Vi skriver så 1830. Detta år gör Sven en ny flytt och hamnar som dräng i Fröset Backegård. Maken i familjen, som han tar tjänst hos, Anders Svensson avled i slutet av november 1829. I familjen finns förutom änkan Karin Jönsdotter, född 20 juni 1796, fyra mindreåriga barn Johan född 1817, Johannes 1822, Anna Lisa 1825 och slutligen Sven som föddes två månader före faderns död 1829.

Sven Johansson hamnade troligen inledningsvis i drängkammaren men snart uppstod förmodligen tycke och han fick krypa över i den äkta sängen.

Den 13 mars 1832 vigdes av Jonas Sandell Klockaren och tjänstedrängen på stället och änkan Katarina Jönsdotter. Han var då 28 år och hon 36 år.

Detta hennes äktenskap begåvades med ytterligare fyra barn Anders 1833, Samuel Magnus 1835, Carlotta 1837 död 1835 och Sara Stina 1840.

Av någon anledning flyttade familjen till Hultatorp 1836. De står dock kvar som ägare till gården i Fröset. I Hultatorp är de kvar till 1852 då det blir en rockad. Den som brukat gården i Fröset vice korpralen Peter August flyttar till Hultatorp med sin familj och familjen Sven Johansson återvänder till sin gård i Fröset.

Under åren de var bosatta i Hultatorp flyttade hennes barn ut. Johan till Skepperstad socken 1835, Johannes till Hultsjö socken 1843 medan dottern Anna Lisa gifte sig med en hemmansägare i Fröderyd kyrkby och Sven flyttade till Norra Ljunga 1850.

Innan föräldrarna och syskonen flyttade tillbaka till Fröset flyttade Anders till Moheda socken. Före flytten är han noterad ”organistelev” och väl kommen till den nya hemorten får han anställning som skollärare och organist. Detta när han endast var 18 år. Kan det vara så att hans farbror Magnus som ju bodde i den socknen hade något med flytten att göra ?

Brodern Samuel Magnus har noteringen ”seminarieelev”.

Anders Svensson, han i Moheda, gifte sig 1856 med en dotter till vice pastorn J P Dahlstedt. Anders och hustrun Lovisa Gustava fick tillsammans åtta barn. De flyttade senare till Vallsjö socken.

Brodern Samuel Magnus  kom att ha samma yrke i Bringetofta socken. En av hans söner, Elan, flyttade 1912 till Fröderyd och var folkskollärare och kantor i 34 år. Det är dock en annan historia och berättelse.

Systern Sara Stina gifte sig 1859 med en hemmansägare i Äsprilla, Fröderyd, Johan Petersson.

Karin Jönsdotter avled 17 januari 1863. Maken och änklingen flyttade året därpå till dottern och mågen i Äsprilla. Han är då noterad som före detta klockaren. Sven slutade sina dagar 20 maj 1881.

Byvägen i Äsprilla som går förbi gården där Sven bodde de sista åren av sitt liv kallas för ”Klockaregatan”. Troligen är det han som givit upphov till namnet som används än i dag. Åtminstone av de äldre byborna.

Sven Johansson var förmodligen självlärd till tjänsten ”Klockare”. Det var Klockaren som ledde psalmsången i kyrkan. Förmågan gick av allt att döma i arv till sönerna som till och med fick möjlighet att utbilda sig i yrket. Inte så vanligt bland böndernas barn vid den tiden.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *