av Ingela Fröderberg

Minnen till förtröstan

Blott en dag, ett ögonblick i sänder – vilken tröst, vad än som kommer på!
Allt ju vilar i min faders händer: skulle jag som barn väl ängslas då?
Han som bär för mig en faders hjärta giver ju åt varje nyfödd dag
dess beskärda del av fröjd och smärta, möda, vila och behag.
Psalm 249, vers 1, Lina Sandell

Att förlora ett barn är en oerhörd sorg och den sorgen var lika stor på 1800-talet som idag, men den kom till uttryck på andra sätt. Döden var ständigt närvarande och en del av livets svårigheter. Många barn dog i tidig ålder – späda flickan och späda gossen eller unga flickan och unga gossen är uttryck som nämns i död- och begravningsböckerna. För att sörja och minnas barnen gjordes minnestavlor, begravningskronor och begravningskransar. Kronorna och kransarna placerades ovanpå kistan under begravningen. Efter begravningen hängdes de upp i kyrkan eller i hemmet. Kronor och kransar tillhörande flickor hängdes upp på den norra sidan i kyrkan, kvinnosidan, och motsvarande för gossar på den södra sidan, manssidan.

Det finns ett antal begravningskronor och begravningskransar bevarade från Bäckaby gamla kyrka hos Nordiska museet. Kronorna och kransarna är från 1840-talet och fram till mitten av 1860-talet. De är skänkta 1921 till Nordiska museet av civilingenjören och museimannen Algot Friberg (1850-1935).

När Bäckabys gamla träkyrka skulle säljas vid sekelskiftet blev det slutligen Algot Friberg som köpte kyrkan 1901. Träkyrkan flyttades året efter till Jönköpings stadspark. Bäckabys gamla medeltida träkyrka totalförstördes i en anlagd brand 2000. I nedanstående interiörbild från kyrkan kan man se begravningskronor och begravningskransar upphängda på väggen. I brev daterat den 1 februari 1921 skriver Algot Friberg ”kransarna för manlige lik upphängdes inuti kyrkan på manssidan, kronorna för kvinnliga tvärtom”.

Begravningskronor och begravningskransar

Nordiska museet fick motta 8 begravningskronor och 8 begravningskransar från Bäckaby gamla kyrka enligt gåvobrev av Algot Friberg. Kronorna och kransarna är gjorda i enkla material, men oerhört vackra och sorgliga att betrakta. En del av dem är i väldigt dåligt skick och åldern har dessvärre satt sina spår. Nedan visas 2 begravningskronor och 6 begravningskransar – minnen av unga flickor och pojkar som rycktes undan livet i förtid. Varje krona och krans representerar ett älskat och saknat barn från 1800-talet i Bäckaby.

Inskrift: ”Späda Flickorna Matilda Christina Dotter till Rusthållaren Peter Magnus Olofson och dess k. hustru Christina Petersdotter i Bäckaby [??]… gård föddes den 13 juni 1846 och dödde den 7 augusti samma år. Ömt sörjd och saknad. Barnchz [?] 4:23.” [Nordiska museet]

Minneskrona: Kronan är gjord av ståltråd omvirad med uppklippt grönt och blått glanspapper jämte tyll. Kronans höjd är 7 cm. Till kronan hör en minnesskrift med förgylld inskrift. Pappersarket har gul inramning med svarta prickar, 19×19 cm. [Nordiska museet]

Nordiska museet har tolkat inskriften som att det är två flickor Matilda Christina som avses, men det är ”Späda Flickan Mathilda Christina” som kronan är tillverkad för. Mathilda Christina föddes den 13 juni 1846 i Bäckaby Stockegård som andra barnet till rusthållaren och hemmansägaren Peter Magnus Olofsson och hans hustru Carolina Petersdotter. Enligt död- och begravningsboken dog ”späda flickan Thilda Kristina” den 8 augusti 1846 av kikhosta och begravdes den 16 augusti.

Fadern Peter Magnus Olofsson (1818-1889) var född i Bäckaby Klockaregård och modern Carolina eller Cathrina Petersdotter (1826-1913) var född i Kättorp i Hultsjö, Jönköpings län. Familjen fick sju barn, sex flickor och en son, och det var lilla Thilda Kristina som dog knappt två månader gammal. De övriga barnen överlevde barndomen och tre av dem kom sedan att utvandra till Nord Amerika.

Nordiska museet har skrivit 4:23 i inskriften, vilket skulle kunna var en hänvisning till en bibeltext. I Ordspråksboken 4:23 står ”Framför allt som skall bevaras må du bevara ditt hjärta, ty därifrån utgår livet.” [Bibeln, 1917]. Vers 10-27 i Ordspråksboken handlar om ljusets och mörkrets väg, vilket skulle kunna vara passande verser som minnesord. I inskriften står också att ”Mathilda Christina” var ”Ömt sörjd och saknad”, vilket beskriver förlusten av ett litet barn i några få ord, uttrycksfullt och oerhört sorgligt.

Inskrift: ”Späda Flickan Johanna Mathilda”.

Minneskrona: Kronan gjord av ståltråd och papper. [Nordiska museet]

Nordiska museet har tyvärr ingen information om inskriften, så man får utgå från det man faktiskt kan utläsa ur pappersarket och sen försöka identifiera flickan i Bäckaby kyrkoarkiv. I inskriften står ”Späda Flickan Johanna Mathilda [Versal] _________ från” och ”18__”. Det är förstås svårt att fastställa vilken Johanna Mathilda som avses utifrån de fåtaliga uppgifter som finns på inskriften. Med utgångspunkt från versalen och årtalet borde man dock kunna komma ett steg närmare vilken Johanna Mathilda som minneskronan var avsedd för.

Vad gäller årtalet ”18__” så skulle det kunna vara siffran 6 som står efter århundradet, vilket då leder till att Johanna Mathilda var född/död under 1860-talet. Versalen som står efter Johanna Mathilda är förmodligen ett F eller möjligen ett T. Det skulle kunna vara första bokstaven i ett tredje förnamn eller början på hennes efternamn. Det finns dock ingen Johanna Mathilda med ett tredje förnamn som är född eller död under 1860-talet, vilket leder till att F/T troligtvis är första bokstaven i hennes efternamn. Det finns en till ledtråd i inskriften och det är ”Späda Flickan”, vilket bör tolkas som att flickan Johanna Mathilda dog som spädbarn och blev högst 1 1/2 år gammal.

Efter att ha gått igenom födelse- och dopböcker samt död- och begravningsböcker från 1860-talet, så återstår endast ett rimligt alternativ vem ”Späda Flickan Johanna Mathilda” skulle kunna vara. Den 18 december 1864 föddes Johanna Mathilda i Åskog i Bäckaby och hon dog den 8 mars 1865. Johanna Mathilda dog av bröstplågor i en ålder av 2 månader och 16 dagar. Begravningen var den 19 mars. Johanna Mathilda föddes som andra barnet till hemmansägaren Frans Johan Magnusson och hans hustru Lisa Stina Johansdotter.

Frans Johan Magnusson (1836-1916) var född i Ärnamåla i Bäckaby och Lisa Stina Johansdotter (1839-1917) var född i Åskog i Bäckaby. I äktenskapet föddes sju barn, fem flickor och två pojkar. Dottern Johanna Mathilda och sonen Johannes Edvard dog i späd ålder. Nedan en bild av Frans Johan Magnusson och Lisa Stina Johansdotter med familj. Äldsta barnet Ida Lovisa Fransdotter, född 1862, står till höger om modern.

Inskrift: ”Späda Flickan Anna Greta Dotter till Magnus Johansson och Lena Stina Nilsdotter i Säby. Föddes Döptes och Dog i Säby den 29 October 1841”. Övrig text har inte kunnat utläsas.

Minneskrans: Kransen gjord av papper och textil, diameter 12 cm. [Nordiska museet]

Anna Greta föddes, döptes och dog den 29 oktober 1841 i Säby i Bäckaby. Hon var fjärde barnet till hemmansägaren Magnus Johansson och hans hustru Lena Stina Nilsdotter. Enligt död- och begravningsboken dog Anna Greta ”2 timmar efter födelsen” och begravningen var den 14 november.

Fadern Magnus Johansson (1808-1889) var född i Ärnamåla i Bäckaby och modern Lena Stina Nilsdotter (1813-1886) var född i Rösås Norrgård i Bäckaby. Anna Gretas föräldrar fick sammanlagt åtta barn, fyra söner och fyra döttrar. Första barnet, sonen Johannes Peter, och dottern Anna Greta dog som barn. Anna Greta hade en äldre bror Frans Johan Magnusson och i ovanstående bild står han tillsammans med sin familj i Bäckaby. Det är troligtvis hans dotter Johanna Mathilda Fransdotters krona som avses i ovanstående avsnitt om begravningskrona för Johanna Mathilda.

Inskrift: Inskriften är oläslig, men årtalen 1843 och 1844 kan urskiljas. [Nordiska museet]

Minneskrans: Krans av papper och tyg i flera färger, diameter 16 cm. [Nordiska museet]

Enligt Nordiska museet är årtalen 1843 och 1844 möjliga att urskilja, varför de åren borde vara födelseår respektive dödsår. Vid förstoring av bilden kan man utläsa ”Gossen” och ”23” samt ”4 Maj” i inskriften. Med hjälp av dessa uppgifter får man söka efter barnets namn i Bäckaby kyrkoarkiv.

I död- och begravningsboken står den 4 maj 1844 ”Dog af magplågor och begrafs d. 12 späda gossen Johan Peter från N. Gudmundsås f. 23/12 sista år här. Par. Johannes Petersson; Sara Katr. Johansd. – under 1 år gl. [gammal]”. I födelse- och dopboken står att Johan Peter föddes den 23 december 1843 av föräldrarna Johannes Petersson och hustru Sara Johansdotter i Gudmundsås Norrgård.

Föräldrar till Johan Peter var hemmansägaren Johannes Petersson (1810-1850) och hans hustru Sara Katrina Johansdotter (1812-1900). Föräldrarna var från Korsberga i Jönköpings län. Fadern dog 1850 i Gudmundsås Norrgård i Bäckaby. Året därpå gifte modern om sig med Jonas Peter Petersson (1825-1897) från Södra Solberga i Jönköpings län. Modern avled 1900 i Södra Solberga.

Inskrift: ”Unga Gossen Jonas Peter Fager från Lustiholm föddes i Löfås Millangård den 1 Januari 1848 och afled med döden den 25 Aprill 1849. Ömt älskad och saknad af hulda föräldrar. ”Lotten är mig fallen i det lustiga. Mig är nu skön arfedel tillfallen.” Pf.16 v.6.” [Nordiska museet]

Nordiska museet har skrivit ”Pf.16 v.6.” i inskriften, vilket förmodligen är Psaltaren [Ps] och psalm 16 ”Den frommes fröjd i herren” som avses. Vers nr 6 lyder ”En lott har tillfallit mig i det ljufliga, ja, ett arf, som behagar mig wäl.” [Nya Testamentet jemte Psaltaren, 1883 års version].

Minneskrans: Krans av papper och tygblommor, huvudsakligen i grönt och vitt, som är uppfäst på ett fyrkantigt papper med inskrift. Pappersarket är 20×20 cm. [Nordiska museet]

Jonas Peter föddes den 1 januari 1848 i Lövås Mellangård i Ramkvilla. Han föddes som andra barnet till föräldrarna grenadjären Johan Fager och hans hustru Stina Petersdotter. Föräldrarna flyttade 1848 till grenadjärtorpet Lustigholm under Bäckaby Storgård. Enligt död- och begravningsboken dog ”späda gossen Johan Peter” av bröstfeber den 25 april 1849 i Lustigholm och begravdes den 6 maj. Johan Peter blev 1 år och 4 månader gammal.

Fadern Johan Fager (1820-1898), född Jonasson, föddes i Svinaryd Östergård i Ramkvilla. Johan Fager var under åren 1841-1872 grenadjär vid Smålands grenadjärbataljon och livkompaniet. Modern Stina Petersdotter (1819-1883) var född i Svinaryd Mellangård i Ramkvilla. Föräldrarna fick sju barn, fem söner och två döttrar. Båda döttrarna och sonen Jonas Peter dog som barn. Fadern Johan Fager gifte om sig 1884 med Anna Stina Simonsdotter (1830-1922) från Tolg i Kronobergs län.

Inskrift: ”Andes Swenson från Sandsberg är född Den 2 Desember år 1853. Dödde Den 6 Juli 1854! Lofwer Gud – jag hamnen hunnit … Gråt ej, efterblifne vän Gud för enar oss igen”

Minneskrans: Papper och textil. [Nordiska museet]

Inskriften är från psalmen 482, ”Mina ögon snart sig lycka”, av ärkebiskopen och skalden Johan Olof Wallin (1779-1839). Vers 6 lyder ”Loven Gud, jag hamnen hunnit. Sen på mig: en liten tid Har jag möda haft och strid, Och stor hugnad har jag funnit. Gråt ej, efterblivne vän! Gud förenar oss igen.” [Psalmboken, 1819, ”Wallinska psalmboken”, utgåva Herzogs-Melins 1932]

Anders föddes den 2 december 1853 i torpet Sandsberg under Stora Sandebo i Bäckaby. Han var sjätte barnet till torparen Sven Larsson och hans hustru Maria Petersdotter. Sven Larsson (1807-1853) var född i Tossegärde i Ramkvilla och Maria Petersdotter (1814-1893) var född i Äsprilla Norrgård i Fröderyd. Enligt död- och begravningsboken dog ”späda Gossen Anders” av bröstfeber den 7 juli 1854 och han begravdes den 16 juli. Anders blev 7 månader gammal.

Sven Larsson och Maria Peterdotter fick tillsammans sex söner och av barnen var det sonen Anders som dog som barn. Fadern hann endast vara med sin nyfödde son Anders i tre veckor innan han dog i pleuresi [lunginflammation] den 23 december 1853. Modern stod nu ensam med ansvaret för sex söner och det måste ha varit oerhört tungt och sorgligt för henne och barnen. Maria Petersdotter gifte om sig 1859 med torparen Johannes Petersson (1833-1907) från Gudmundsås Södergård i Bäckaby.

Inskrift: ”Unga gossen….1856”. [Nordiska museet]

Minneskrans: Kransen består av en hopbunden kvist med gröna blad av papper samt blommor av tyg och papper i färgerna grönt, blått och brandgult. Kransen är omknuten med ett band av vitt bomullstyg. Minneskransen, diameter 12 cm, är uppfästad på ett fyrkantigt papper som är uppklippt i kanterna. [Nordiska museet]

Nordiska museet anger årtalet 1856 och det skulle kunna vara dödsåret, men förstås osäkert. För att exemplifiera hur många barn som dog under ett år, kan man anta att kransens årtal avser dödsåret 1856. Det året dog sju barn under 10 år i Bäckaby, varav sex av barnen var yngre än 1 år. Av dessa barn var tre flickor och fyra pojkar. Kransen skulle kunna vara gjord till en av gossarna som avled 1856; Samuel August från Hättebo, Sven Alfred från Ekekull, Johannes Peter från Vresekull eller Per Anton från Lilla Sandebo. Barnen dog av mässling, bröstfeber eller förkylning och slag.

Inskrift: ”Späda gossen Carl Wilhelm yngsta sonen hos hemmansägare Nils Peter Johansson och dess K.Hustru Lisa Christina Johansdotter i Södra Gudminsås föddes den – Juni 1864 dödde den 1 sept. 1865 eller 3 dagar efter sin Broder följandes honom i samma Graf och fröjdas i himme… Rolighet ömt sörjd och saknad af hulde föräldrar.” [Nordiska museet]

Minneskrans: Krans av grönt uppklippt glanspapper med blommor, till största delen vita av tyg och papper. Band klippta av vitt bomullstyg. Kransens diameter 16 cm. Till kransen ett vitt papper med svart inramning av texten, 28×28 cm. [Nordiska museet]

Carl Wilhelm föddes den 9 juni 1864 i Gudmundsås Södergård i Bäckaby. Han var andra barnet till hemmansägaren Nils Peter Johansson och hans hustru Lisa Christina Johansdotter. Nils Peter Johansson (1830-1875) var född i Marbäckshult i Ramkvilla och Lisa Christina Johansdotter (1844-1879) var född i Gudmundsås Södergård.

Enligt död- och begravningsboken för 1865 dog ”gossen Carl Wilhelm” den 1 september och brodern Johan August den 29 augusti. Carl Wilhelm blev 1 år och 3 månader och hans bror Johan August 3 år. Dödsorsaken var scharlakansfeber respektive svullnad. Båda sönerna begravdes den 3 september. En svår tid för föräldrarna att samtidigt begrava sina två enda barn, men en förtröstan fanns säkert hos dem då sönerna vilar i ”samma Graf och fröjdas i himmelen”.

Nils Peter Johansson och Lisa Christina Johansdotter fick fler barn, två söner och två döttrar föddes efter de två första barnens död. Efter maken Nils Peter Johanssons död 1875 gifte Lisa Christina Johansdotter om sig året efter med tillträdande hemmansägaren Johan August Carlsson (1853-) från Södra Solberga i Jönköpings län. I andra äktenskapet föddes fyra barn och två av dem dog i späd ålder. Lisa Christina Johansdotter dog den 14 december 1879 i Gudmundsås Södergård. Hon dog i barnsängsfeber efter att ha fött sitt tionde barn, endast 35 år gammal.

Ömt sörjd och saknad

Tryggare kan ingen vara än Guds lilla barnaskara,
stjärnan ej på himlafästet, fågeln ej i kända nästet.
Vad han tar och vad han giver, samme Fader han dock bliver,
och hans mål är blott det ena: barnets sanna väl allena.
Psalm 248, vers 1 och 5, Lina Sandell

Av Ingela Fröderberg, Lidingö