Byar och Torp i Bäckaby, Fröderyd och Ramkvilla

När man släktforskat en tid om socknen och inte är så familjär med förhållandena där, ökar nyfikenheten var byarna egentligen låg och var i förhållande till varandra. Ibland är byn i grannsocknen bara på andra sidan gränsen.

Därför har jag sammanställt de största byarna samt tillhörande torp, backstugor och andra boställen som du hittar genom att klicka på länkarna nedan. Jag har avgränsat mig till 1700-talet och de första åren in på  1800-talet.

Byar och torp i Bäckaby

Byar och torp i Fröderyd

Byar och torp i Ramkvilla

Klicka här om du vill se kartan över socknarna i Fröderyds pastorat med dess grannar.

Thomas Lindgren.

Byn Notteryd

av
Lars-Åke Andersson

Notteryd, en av byarna på gränsen mot Kronobergs län åker man kanske inte till eller förbi utan att ha något ärende till de som bor där, men den liksom övriga byar i socknen har en historia. Hur länge sedan det var folk som bosatte sig här är okänt, men det var säkert för mer än 5.000 år sedan. Läget intill Holmeshultssjön torde ha varit bra för såväl fiske som jakt. Det var ju på det de första bofasta livnärde sig på. Uppodlingen av marken kom i ett senare skede.

Alltnog första gången Notteryd har hittats i de skriftliga källorna är daterat 1554 och då skrevs namnet Netteryd. Dagens stavning går tillbaka till en bit in på 1800-talet. Jan Agerts har i sin bok ”Ortnamn i Jönköpings län” tolkat att förleden kommer ifrån nässla eller nättla. Detta med anledning av stavningen i det äldsta belägget. Det är hans tolkning. Han har inte samma tolkning av förleden i grannbyn, det anser han att nötter är troligt. Efterleden ryd kommer av röjning, uppröjd plats.

På 1600-talet ägdes Notteryd, som då var en gård, av Per Stålhammar. Han bodde troligen aldrig här utan arrenderade ut eller beskattade brukarna. I en katekeslängd från början av 1690-talet finns fem personer omnämnda. Det var troligen bara de vuxna som finns upptecknade eller i varje fall de som konfirmerats.

I och med Indelningsverkets införande på 1680-talet ålades Notteryds ägare och brukare att hålla en knekt. Byn blev stamrote för nr 28 vid Västra Härads kompani och Kalmar regemente. Soldaterna var många genom åren. En del dog i fält andra fick avsked av olika skäl. Nils Svart dog i Karlskrona efter en kort tid i tjänst. Något senare kom Sven From som tjänade i 16 år och fick betyget ”tjänt ärligen och väl” men hade en ”svår och liderlig tandvärk”. Efter honom tillträdde Johan Holmdahl som var soldat i mer än tjugo år. Flera av soldaterna bar namnet Palm utan att för den skull vara släkt. Indelningsverket upphörde kring sekelskiftet 1800-1900. Så vitt bekant är var först Sjöstorp och senare Hökasjöängen rotens Soldattorp.

Laga skifte gjordes i byn 1868 och bebyggelsen och ägoindelningen fick en ny utformning. Genom sammanslagningar av gårdar har ägarstrukturen dock en annan bild i dag. Att berätta om alla de människor som bott i byn genom århundradena låter sig inte göras i denna skrift men en del personer och familjer kommer att omnämnas mer eller mindre. Under sjuttonhundratalet var det täta byten av befolkning på gårdarna. Deras namn och in- och utflyttningsår ges ingen plats i denna artikel. Att läsa namn och födelseår ger ingen större behållning när man inte vet något om personerna ifråga.

År 1826 flyttade änkefru Anna Unbeck med sina barn till Notteryd. Hon var då 55 år gammal och änka efter före detta Regementskrivaren Vilhelm Unbeck som avled i september 1825. De bodde då i Röshult och hade barnen Margareta Christina, Sara Helen, Sophia Elisabeth, Catharina Vilhelmina och Hedvig Ulrika.

Dottern Catharina Vilhelmina eller som senare kallas Carin Vilhemina född 1816 gifte sig med Johannes Andersson från Hultsjö. De övertog gården och fick tio barn mellan åren 1842 och 1863. Av de tio barnen dog tre i barndomen och tre emigrerade till Amerika. Två av de tre, Anders Vilhelm   född 1848 och Peter Magnus Henrik född 1854 återvände till hembyn och blev där hemmansägare.

Anders Vilhelm gifte sig med Anna Christina Jonasdotter från Ramkvilla. De fick två barn och dottern Anny gifte sig med Agnar Jansson från Hörnebo. De adopterade två barn Göte och Ivan. Den senare tog namnet Nottermark och blev ny ägare till gården. Den gård som idags ägs av bröderna Nottermark.

Peter Magnus Henrik fick tre barn av vilka sonen Artur blev ny ägare. Den gården ägs i dag av Fredrik Alvarsson i Hultatorp.

Johannes och Carins son Sven August född 1860 blev hembyn trogen och var den som övertog föräldragården. Han gifte sig med Lisa Christina Eriksdotter från Hultatorp. De fick fem barn av vilka två avled i barndomen. Sonen Josef född 1897 tog över gården efter föräldrarna. Han i sin tur lämnade vidare till sonen Rune. Gården ägs idag av hans dotter Helen med make Christer.

Till byn kom en familj från Skepperstad 1835 och var kvar i 40 år som ägare till 7/10 mantal. Det var Jonas Hansson född 1800, hans hustru Inga Lena Andersotter född 1810. De hade barnen Anders Johan född 1830 och Hans Magnus 1834. I Notteryd fick de ytterligare fyra barn Johanna Maria 1838, Mathilda Kristina 1843 död 1844, Karl August 1845 och Mathilda Kristina 1849. Det var vanligt att ett barn fick samma namn som ett tidigare avlidet syskon. Kanske för att hedra minnet av detta barn eller för att det var ett släktnamn.

Äldste sonen flyttade till Ramkvilla när han var 24 år. Dottern Johanna Maria gifte sig 1862 och övertog ägandet av gården. Det varade dock inte så länge ty de emigrerade till Amerika 1869. Dit skulle syskonen Karl August och Mathilda Kristina följa efter året därpå.

Kvar hos föräldrarna fanns nu bara Hans Magnus och han blev näste ägare. Det blev kanske inte som han tänkt sig eller så var han inte kompetent till det ansvaret. Enligt kyrkoboken så fick han böta för fylleri 1856. I samma källa kan man läsa att 1858 så flyttade Anna Svensdotter från Hökhult till honom. De var då trolovade och skulle gifta sig men det blev skilsmässa redan innan vigseln och hon flyttade tillbaka till föräldrarna. Det hade då lyst för dem en gång i kyrkan. Kanske hade Hans Magnus varit på giljarestråt på fler platser för av en något suddig text framgår det att Maria Kristina Petersdotter från Holmeshult krävt att han belades  med äktenskapsförbud. Till vittne uppges änkan Karin Svensdotter och ytterligare en person vars namn inte går att tyda.

När familjefadern Jonas Hansson närmade sig sin 73:e födelsedag tar livet slut. Han avlider på våren 1873 i Bröstinflammation.

Två år senare, 1875, emigrerade Hans Magnus Jonasson och hans mor änkan Inga Lena Andersdotter till Amerika. Troligen för att än en gång förenas med de tidigare utflyttade.

Gården köptes då av skolläraren och organisten i Fröderyd Johan Fröderberg. Han bodde på gården efter det han slutat sin lärargärning. Sonen Johan Emil övertog ägandet efter faderns död. År 1929 såldes gården till grannen Josef Svensson som slog ihop gården med den han tidigare hade.

Från Hörnebo flyttade 1855 Johan Jonasson med familj in. Det var förutom mannen, hustrun Johanna Maria samt barnen Johan Magnus, Per August, Lisa Kristina, Anders Johan, Samuel Peter och Frans. I Notteryd föddes sedan Anna Mathilda , Lovisa, Ida Maria och Sven Johan. Barnen var födda mellan 1845 och 1863. Fyra av dem emigrerade till Amerika.

Per August som tog namnet Nord arbetade vid skiffergruvan och står då som boende men övertog senare gården. Även syster Lovisa bodde kvar hela livet i byn. Per August Nord gifte sig 1875 och fick tillsammans med hustrun Emma Lovisa åtta barn. ( I artikeln ”En gravsten på Fröderyd kyrkogård” på annan plats i denna skrift kan du läsa mer om honom).

Gården gick sedan i ”arv” till sonen Carl Eleon som i sin tur efterträddes av dottern Ingrid, gift Karlsson.

Till Notteryd räknas historiskt sett även Inglamåla men den gården berör jag inte i denna artikel.

Under Notteryd har det förutom Soldattorpet funnits 12 torp och backstugor. De flesta var bebodda under senare hälften av 1800-talet. En del kortare tid andra i flera decennier. Torpens och småstugornas invånare var ofta på flyttning men det fanns undantag.

På torpet Gröndal bodde Sven Johan Johannisson Löf med sin familj från det han gifte sig 1858 med Anna Sofia Johansdotter till han avled 1919. Han hade då varit änkling sedan sekelskiftet. Makarna hade sex barn, vilka alla flyttat i slutet av 1800-talet.

Torpet Ekelund hade som invånare Samuel Peter Johansson med familj men det är knappast troligt att de bodde där eftersom tre av de fyra barnen är födda på  orter i Hälsingland. Gissningsvis var han rallare vid något järnvägsbygge och hustrun var med honom. Detta var på 1880-talet.

Backstugan Svensholm eller Mossen som kallades var bebodd från mitten av 1820-talet till 1902. Flera familjer hade då flyttat in och ut genom åren. Den som bodde här längst var Johannes Larsson som var i 30-års åldern vi inflyttningen. Han dog, 76 år gammal och har fått beskrivningen ”utfattig” i kyrkboken.

I Hökasjöängen bodde i mitten av 1800-talet en man som hette Johan Nilsson. Han var tillverkare av tröskverk som han sålde runt om i bygden. Han köpte gjutgodsdelarna från Sävsjöström bruk.

En mindre träta var det i Notteryd 1845. Då gjorde Jonas Hansson en stämning mot soldaten Sven Palm vid Västra Härads ting. Hansson ansåg att Palm var skyldig honom 20 riksdaler samt tingskostnaden. Som grund för kravet framvisades en skuldsedel. Palm kunde inte närvara på grund av att han var på övning. Resultatet blev att Palm skulle betala Hansson.

Notteryd hade vid senaste årsskiftet åtta invånare. När vi 1993 hade Byavandring här så bodde sju personer i byn.

Jag hade då räknat fram att det 100 år tidigare, 1893, bodde 56 personer i Notteryd, torpen medräknade. Några fler var bosatta här i mittena av 1800-talet.

Bäckabys dödbok

Jag har uppdaterat registret och avskriften till Bäckabys dödbok och omfattar perioden 1688-1760. Dödboken börjar 1688 och jag har valt att för tillfället stanna vid 1760 då det är ett mycket tidskrävande arbete.

Registret innehåller 638 döde samt 877 övriga, inalles 1515 personer. De övriga personerna är oftast föräldrar och make/maka, men ibland förekommer annan bekant, husbonde eller släkting.

För samtliga av de döde har jag även gjort en avskrift av nekrologen samt fört in dem i databasen. I denna hittar du alla familjer som bott i Bäckaby och där minst en person avlider mellan 1688-1760.

Nekrologerna blir längre och längre med åren. Dessutom växer befolkningen så dödboken sväller rejält över tid. Sedan varierar ju dödstalen med de stora epidemierna som härjade emellanåt.

  • 1688-1697: 5 personer/år
  • 1715-1721: 11 personer/år
  • 1721-1730: 10 personer/år
  • 1741-1750: 10 personer/år
  • 1751-1760: 15 personer/år

Fröderyd med dess annexförsamligar Bäckaby och Ramkvilla har fantastiska kyrkoböcker som är en riktig skatt att gräva i! Dels har de varit förskonade från eldsvådor så arkivmaterialet är så gott som obrutet från 1688 till 1900-talet. Dessutom blev det en sed i de här församlingarna att skriva omsorgsfulla små berättelser om de döda, så kallade nekrologer. Prästen skrev ned inte bara när de dog och hur gamla de var, utan även var och när de var födda, vilka föräldrarna var, vem de var gift med och oftast något annat om deras liv och leverne. Från dessa nekrologer träder många människoöden fram ur historiens dimma. Genom att läsa dem lär man sig om livet och villkoren förr i tiden. Som i exemplet nedan taget från 1740:

”Den 2 October dödde och begrofs den 12 ejusdem Cornetskan Ingeborg Sandman i Bäckaby Ståckagård. Född åhr 1654 i Sandsjö Prästegård; fadren war pastor Christopher Sandman, och modren Anna Theodori. Vigde sig på sitt 38 ålders åhr på Ribbingshof hos sahlige Öfverste von Schar 1692 med Cornetten Pehr Beckman. Aflat 4 barn, 1 son, som är död och 3nne döttrar lefwa. War gift i 12 åhr, Enkia sedan 36 åhr, miste mannen 1704 i Påhland. Har bodt i Ståckegård uti 51 åhr. Lefwat altid gudsfruchtigt, stilla och wähl. 86 åhr gammal.”

Det var först från och med år 1749, då tabellverket bildades, som det blev obligatoriskt att notera dödsorsaken i dödboken. Dessförinnan förekommer de i Bäckaby dödbok endast sporadisk under perioden 1688-1748. Den första angivna dödsorsaken finner vi år 1691 då två små barn dör i kopporna i Ekekull. Prästen följde det nya direktivet från Tabellverket och samma år 1749 anges dödsorsaken i så gått som i samtliga fall.

Några rekord funna i dödboken – men ta dem med en stor nypa salt! Som man kan se inträffar dessa rekord under de första åren då uppgifterna om ålder och äktenskapslängd ofta är avrundade till jämna tiotalet år. Gamla människor var inte sällan 90, 100 eller 110 år!

  • Äldsta angivna personen: Måns Börjesson, 108 år, död i Paddingetorp 1703
  • Tidigast född: En enda person anges ha varit förr på 1500-talet; det är samme Måns Börjesson ovan. Som god tvåa kommer Jöns Torkelsson i Norrskog som avled 1694 i en en uppgiven ålder av 93 år och skall således ha varit född 1601.

 

Thomas Lindgren, januari 2020.

Torpet Löneberg under Fröset Mellangård

av Lars-Åke Andersson

Fröset Mellangård hörde till Skepperstad socken fram till 1883 då en ändring av sockengränsen genom Fröset by genomfördes. Samma sak gällde för en av Södergårdarna och Norregård.  Torpet är beläget vid en väg som går söderut från Fröset Södergård mot Strömmahult och Slottet.

Löneberg skrevs ibland Lönneberg. Det är en avstyckning från Fröset Mellangård. Bostadshuset är idag (2019) fritidshus och ägs av Eila Selin och Börje Holst i Huskvarna. I övrigt finns gäststuga, ladugård, redskapsbod, jordkällare och dass. Planterade vårdträd och blommor pryder platsen.

Historik

Torpet upptogs av allt att döma 1825. Följande familj kom 1825 från Solkaryd Nedergård där de står som brukare:

Hans Nilsson, född 16.4.1783 i Fröderyd, död 15.1.1857. Anges i 1831 års husförhörslängd som ”vanför, bräcklig”.
Hustrun Maja Lisa Petersdotter, född 14.3.1790 i Skepperstad, ”sjuklig”,  död 24.3.1860.
Barn:
Johan, född 28.10.1814, död 22.2.1829 av Mässlingen.
Nils, född 18.6.1817, övertog torpet. Se nedan.
Peter Magnus, född 31.5.1820, till Kalmar 1838.
Lisa Stina, född 14.4.1823, till Fröderyd 1840.
Sven, född 7.1.1827, ”sjuklig”, dräng hos brodern från 1848. Flyttade till Torpet Österlid Fröset Norregård 1855. Se detta.
Johan, född 23.6.1830, död 10.11.1830 olyckshändelse. ”Qvaft” av modern i sängen.
Johanna, född 8.1.1832, flyttade till Fröset Södergård 1847, senare gift med Jonas Andersson. De arrenderade Skepperstad Stom och bodde därefter i en Backstuga under den gården.

Hans Nilsson och Maja Lisa Petersdotter hade innan flytten till torpet Löneberg först bott i Fröset Södergård fram till 1822, och mellan åren 1822-1825 bott i  Solkaryd Nedergård. De hade haft tre barn som avlidit i Fröset Södergård.

Hans Nilsson föddes i Fröset Backegård. Föräldrar Nils Johansson och Maria Persdotter.

Till Hans och Maja Lisa flyttade pigan, det vill säga den ogifta kvinnan,
Lisa Stina Jaensdotter. Hon var född 14.11.1811 i Skepperstad. Hon kom från Hjälmåkra 1844, värkbruten och till arbete oförmögen. Död 26.6.1889.

Sonen Nils Hansson, se ovan, gifte sig 1844 och övertog torpet. Hustrun kom från Skepperstad Nedergård:

Nils Hansson, född 18.6.1817
Hustrun Sara Lisa Jaensdotter, född 13.4.1822 i Solkaryd Nedergård. Föräldrar Johan  Jonasson och Maja Stina Gabrielsdotter.
Barn:
Johanna Maria, född 4.11.1844, till Fröderyd 1864 finns i Misterhult 1916.
Mathilda Kristina, född 11.11.1846, till Fröderyd 1866, inte återfunnen.
Frans Johan, född 9.12.1849, till Misterhult 1869, kallar sig Sundberg. Finns i Kroppa Värmland 1880.
Anna Lovisa, född 28.9.1852, till Fröderyd 1867 piga på många ställen. Flyttade senast spårade ort till Barnarp 1879.
Sven August, född 19.5.1855, till Fröderyd 1876 Emigrerade till Amerika med familj från från torpet Sjöberg under Skepperstad Helgagård.
Ida Mathilda, född 29.11.1857, till Röshult Fröderyd 1880. Gift med soldaten Engstrand.
Emma Augusta, född 9.9.1860. Gift – se nedan.

Makarna Nils och Sara Lisa flyttade 1885 till Backstugan Söderlid under Fröset Mellangård.

Familjen hade ett par års tid drängen Johan August Petersson Svärd, född 24.9.1849 i Skepperstad och kom från Nyatorp under Fröset Norregård. Han blev antagen till Grenadier för nr 109 Hökhult 19.4.1873 och flyttade samma år till Hökhult.

Dottern Emma Augusta, se ovan, gifte sig 23.6.1881 med Johan Emil Magnusson och bosatte sig på torpet.

Johan Emil Magnusson, född 5.2.1858 i Sanden under Sandebo, Bäckaby. Föräldrar Magnus Samuelsson och Maja Stina Nilsdotter.
Emma Augusta Nilsdotter, född 9.9.1860 på torpet (se ovan).
Barn:
Jenny Augusta Emelia, född 29.7.1882

Familjen flyttade 1883 till Spakholmen under Stora Götestorp i Södra Solberga socken.

Från gården Klockekvarn under Fröset Mellangård, eller Fröset Lilla som det ibland skrevs och numera kallas, flyttade en familj hit 1885:

Samuel Johan Petersson, född 10.12.1840 i Skepperstad, död 20.8.1920.
Hustrun Johanna Lovisa Johannisdotter, född 23.5.1843 i Skepperstad, död 5.4.1919.

Mannen hade varit först Statdräng i Fröset Södergård. En gård som Bergsingengören Ekenstam förvärvat av Samuel Johans far. De flyttade sedan till Fröset Mellangård och bodde i Klockekvarn och var här Rättare. Ekenstam ägde även denna gård. När familjen flyttade till Löneberg blev Klockekvarn en gård och kom att kallas Fröset Lilla.

Barn:
Johannes Peter Zacheus, född 26.9.1870, till Skepperstad 1899 Gift och hemmansägare i Näs, Fröderyd.
Anna Mathilda, född 15.9.1873, till Nässjö 1899 Gift med Anders Alfred Johansson, hemmansägare Södra Målen Nässjö.
Frans Oskar, född 26.2.1876, till Lannaskede 1896 till Vetlanda 1899 och till Nord Amerika 1900.
Lisa Maria Jenny, född 28.4.1878, var på arbete i Danmark under sex sommarhalvår kring sekelskiftet. Se vidare nedan.
Hilma Sofia Alfrida, född 17.12.1880, var på sommarbete i Danmark vid fem tillfällen till  Danmark 1902. Finns inte i Sverige 1910.
Lovisa Kristina Emilia, född 15.4.1883, var på arbete i Danmark under fyra somrar flyttade till Danmark 1905.
– Hennes dotter Elsa Maria Linnea, född 19.6.1905, flyttade med modern till Danmark.
Agda Sigrid, född 15.2.1887, till Nävelsjö 1915 till Nävelsjö 1915 gift med Karl Johan Gustafsson. Senare bosatta i Lannaskede.

Från Torpet Lyckås flyttade Karl Gustav Andersson hit 1921 och gifte sig med dottern Lovisa Maria Jenny ovan:

Karl Gustav Andersson, född 27.4.1891 i Hjälmåkra Skepperstad.
Hustrun Lovisa Maria Jenny Petersdotter, född 28.4.1878 se ovan.

De blev de sista fastboende på torpet. Hustrun avled 6.11.1956 och maken 7.9.1961. Osäkert om de bodde kvar livet ut eller flyttade till annat boende. Versen i Karl Gustaf Anderssons dödsannons:

Flitig så länge krafterna räckte
I arbetets glädje du levat ditt liv
Tacksamt vi önskar dig vila i frid

 

 

 

 

Fröderyds dödbok

av Thomas Lindgren

Jag har utökat registret och avskriften till Fröderyds dödbok och omfattar nu perioden 1688-1804. Dödboken börjar 1688 och jag har valt att stanna vid 1804 vilket är det sista året för den tredje boken, C:3.

Registret innehåller 1752 döde samt 2890 övriga, inalles 4642 personer. De övriga personerna är oftast föräldrar och make/maka, men ibland förekommer annan bekant, husbonde eller släkting.

För 504 av de döde har jag även gjort en avskrift av nekrologen. Det är lite drygt var fjärde dödsnotis som är renskriven – ett tidskrävande jobb men trots allt givande. Nekrologerna blir längre och längre med åren. Dessutom växer befolkningen så dödboken sväller rejält över tid:

  • 1688-1697: 118 personer (12/år)
  • 1745-1754: 142 personer (14/år)
  • 1795-1804: 222 personer (22/år)

Sedan varierar ju dödstalen med de stora epidemierna som härjade emellanåt.

Fröderyd med dess annexförsamligar Bäckaby och Ramkvilla har fantastiska kyrkoböcker som är en riktig skatt att gräva i! Dels har de varit förskonade från eldsvådor så arkivmaterialet är så gott som obrutet från 1688 till 1900-talet. Dessutom blev det en sed i de här församlingarna att skriva omsorgsfulla små berättelser om de döda, så kallade nekrologer. Prästen skrev ned inte bara när de dog och hur gamla de var, utan även var och när de var födda, vilka föräldrarna var, vem de var gift med och oftast något annat om deras liv och leverne. Från dessa nekrologer träder många människoöden fram ur historiens dimma. Genom att läsa dem lär man sig om livet och villkoren förr i tiden. Som i exemplet nedan taget från 1725:

”Dominica 24 Trinitatis. Ifrån Årsjö Lillegård gamble mannen Börje Suensson, födder i Ramqwilla sochn och Målen af ährlige föräldrar åhr 1629: wardt soldat i Kong Carl den 10des tid, 2nne gånger gift, och således i äcktenskap lefwat 73 åhr, i 16 åhr hållet wid sängen, på sistone blind i några åhr, lefwat Christeligen och wäl, död den 27 October, war 96 åhr gammal.”

Den allra förste som skrevs in i Fröderyds dödbok var Börjes 20-årige son i Årset. Denne Börje var sannolikt Börje Svensson som man hittar i Årset i den första husförhörslängden för 1688. Hans hustru var Sesta Jonsdotter.

De två sista inskriva i dödboken för år 1804 är soldaten Nils Andersson Hick och hans hustru Sofia Jonasdotter som båda avlivades på Komstads avrättningsplats. Detta för mordet på Hovjunkaren Herman Tigerschiöld föregående år.

Det var först från och med år 1749, då tabellverket bildades, som det blev obligatoriskt att notera dödsorsaken i dödboken. Dessförinnan förekommer de i Fröderyd dödbok endast sporadisk under perioden 1688-1748. Då antecknades dödsorsaken endast i 19% av fallen. Den första angivna dödsorsaken finner vi år 1690 då Johan Svensson från Hökhult dör i bröstsjuka, 21 år gammal. Bröstsjuka var oftast benämningen för tuberkulos; se sjukdomsnamn i gamla tider. Fröderydsprästen följde det nya direktivet från Tabellverket och samma år 1749 steg andelen med angiven dödsorsak till 58% och året därpå till 72%. Därefter anges dödsorsaken i så gått som i samtliga fall – 97%.

Några rekord funna i dödboken – men ta dem med en stor nypa salt! Som man kan se inträffar dessa rekord under de första åren då uppgifterna om ålder och äktenskapslängd ofta är avrundade till jämna tiotalet år. Gamla människor var inte sällan 90, 100 eller 110 år!

  • Äldsta angivna personen: Sara Jonsdotter, 110 år, död i Kallsjö 1718.
  • Längsta äktenskapet: Håkan Persson och Elin Nilsdotter i Äsprilla, 70 år
  • Längst i äktenskap: Håkan Persson var gift under två äktenskap i sammanlagt 73 år. Han dog 1725 i Årset Lillgård, 96 år gammal.
  • Tidigast född: Två stycken var födda på 1500-talet. Cecilia i Fröderyd Norrgård dog 1695 i en angiven ålder av 100 år – alltså född 1595. Måns Svensson dog tre år senare och anges också vara 100 år eller född 1598.

 

Thomas Lindgren, september 2019.

 

Familjen Hjertberg, Fröset Södergård Fröderyd

av Lars-Åke Andersson

August Hjertberg flyttade till Fröset Södergård i mitten av 1860-talet. Han föddes i Höreda Ramkvilla 24.11.1842. Flytten till Fröset föranleddes av giftermål med hemmadottern Anna Sofia Johannesdotter, född 1.3.1844.

I samband med giftermålet övertog de hustruns föräldragård och kom att bo kvar där livet ut. Mellan åren 1868 och 1884 fick makarna sju barn; Mathilda Lovisa, Amanda Christina, Anna Maria Cecilia, Johannes Emil, Johan Oscar Emil, Josef Algot och Ellen Emelia. De kom inte på något sätt bli lika bo- och rotfasta som föräldrarna.

Mathilda Lovisa född 16.1868

Flyttade till Stötarp i Adelöv socken 1894 och gifte sig med  den jämngamle Johan Albert Andersson.

Hur? Kan man fråga sig knöts kontakten, som ledde till äktenskap, mellan dessa  två. Enligt tillgängliga källor hade ingen av dem haft pig- eller drängtjänst någonstans. Så den knytning kan uteslutas. Båda var skrivna hos föräldrarna fram till dagen för bröllopet. Någon marknad någonstans mellan de båda socknarna ?? Det är minst tio mil mellan Fröderyd  och Adelöv.

Bröloppet stod den 12 maj 1894. De började sedan sitt gemensamma liv som arrendatorer av hans föräldragård för att därefter flytta till Gränna och var där bosatta på ett par olika platser, bland annat som arrendatorer av gården Berget

Mathilda Lovisa avled28.2.1943
Johan Albert avled 22.5.1955

Under åren  de hade tillsammans fick de sju barn:

  1. Josef Albert Martin          3.3.1895 född i Adelöv, död 21.4.1975
  2. Carl Artur Gideon            18.2.1897 född i Gränna, ingen dödsuppgift
  3. Martha Linnea               22.12.1898, gift Johansson, död 22.2.1995
  4. Arvid Vilhelm                   24.7.1901, tog namnet Stadsberg, död 19.2.1988
  5. Anton Henry                   29.12.1902, kallades sig Hjertberg, död 3.12.1984
  6. Edvin Filip Vallentin      23.3.1904, ingen dödsuppgift
  7. Anna Mathilda Ingeborg  15.5.1906, gift Jansson, död 2.3.1998

Amanda Christina född 26.1.1870

Flyttade 1889 till Gudmundsås i Bäckaby och gifte sig med Johan Alfred Karlsson född 2.5.1866. Där föddes deras tre barn innan de 1916 flyttade till Myresjö Norregård och lägenheten Fridhem. Karlsson var trävaruhandlare. Deras barn:

  1. Carl Gustav Emanuel 10.5.1890, tog namnet Bojner. Flyttade till Göteborg 1915,gift med Anna Viktoria född Larsson 10.4.1899 i Visnum. Bosatta i Karlstad dit de flyttade från Örgryte. Han var ingenjör vid en mekanisk verkstad. Barn: Alf Gösta f. 2.1.1922 och Gerd Anna Linnea f. 13.3.1925
  2. Anna Linnea Gertrud 22.6.1892, tog namnet Bojner, sjuksköterska.Flyttade 1918 till Kungliga artilleriförsamlingen i Jönköping.Bodde 1924 i Vaxholm, 1929, Matteus församling Stockholm, 1930 i Myresjö.Död ogift i Brännkyrka, Stockholm 3.5.1967
  3. Ruth Amanda Elisabeth 21.12.1893. Flyttade 1920 till Linköpings domkyrkoförsamling och därifrån 1930 till Oskars församling i Stockholm. Gift Cederqvist. Änka 6.11.1959. Död 7.1.1979.

Anna Maria Cecilia född 28.8.1842

Var småskolelärarinna. Flyttade till Tofteryd 1894 och därifrån nästa år till Furuby och ytterligare ett år senare till Askersund. Bosatt först i skolhuset i Skirbråten och därefter i Edö skola. Kom tillbaka till föräldrahemmet 1901. Står sedan inte som utflyttad men väl som gift i Sangor India med missionären Emerik Otta Andersson född 20.9.1875 i Gärdslösa (Öland).

Från Fröderyd vigselbok:

Bådas skriftliga anhållan om lysning.
Bådas hinderslöshet styrkt med telegram från pastor Lindqvist i Sangor.
Han styrkt sin hinderslöshet genom betyg daterat Gärdslösa församling i Kalmar län den 9.8.1910.
Hon styrkt sin hinderslöshet genom borgensförbindelse.
Inget släktskap och inga andra veterliga hinder.
Vigda av K A Ivar i Sangor India.
Attest hit den 30.11.1910.
Vigseln förrättad i Missionskyrkan i Sangor India

Makarna verkade i Indien som Zenanamissionären (arbetade för Missionssällskapets kvinnoarbete). De fick två barn under åren i Indien och de folkbokfördes i Fröderyd. Från Fröderyd Födelse- och Dopbok:

Anna Margareta född 23.9.1911 i Bagthari Kurai CP India. Döpt i Bagthari av Pastor A Jakobsson

Lisa Ingeborg född 2.11.1912 Khurai Sagor CP India. Döpt i Sagor av J N Nilén

1915 står modern och barnen som utflyttade från Fröset Södergård till Bagthari Khurai Indien.

1921 flyttar familjen till Bo församling och kommer då från Indien. Året därpå reser makarna åter till Indien men det verkar som om barnen stannade kvar i Sverige hos en moster som flyttat till samma församling.

De flyttade senare till Bromma med mostern och från 1928 i Lindängen Tystberga. 1940 är familjen åter samlad o ch bosatta i Hemtuna Södertälje landsförsamling.

 Barnen:

  1. Anna Margareta 23.9.1911. Inga uppgifter om henne hittade.
  2. Lisa Ingeborg 2.11.1912. Folkskolelärarinna i Halla socken, gift 26.11 1938 med Erik Gunnar Dahlqvist född 28.12.1908, död 25.10.1983 i Västertälje. De fick tre barn: Anna Margareta Cecilia 1941, Hanna Gunilla och Birgitta och Rut Kerstin Ingela 1942 (tvillingar).
    1950 bodde familjen i Ramundeboda och 1954 i Södertälje.
    Lisa Ingeborg avled 11.2.1993 och var då skriven i Gärdslösa.

Johannes Emil född 19.6.1874, död 26.10.1874

Johan Oskar Emil född 31.5.1878

Flyttade till Garnisionsförsamlingen i Göteborg 1896. Återflyttad till Fröset 1899 och har titeln f.d. 2:e konstapel.
Flyttade till Länghem 1900 och åter till Fröset 1902.
Emigrerade till Nord Amerika 1903
Inflyttad till Fröset från Kanada 1913 och övertog då föräldragården.
Fick två döttrar; från Fröderyd Församlingsbok:
fader enligt erkännande till Gertrud Birgitta född i Matteus församling Stockholm 21.7.1922. Moder Althea Larsson.
och
Anna Britt Elisabeth Hjertberg
Föräldrar Johan Oskar Emil Hjertberg här ovan enligt lagstadgad erkännande inför barna- vårdsnämnd samt Hanna Alfrida Elise Petersson.
Hanna Elfrida Elise Petersson född 5.3.1886 i Ramkvilla, flyttade till Hjertberg 1926. Dottern föddes i Sofia Jönköping 12.2.1929.
Johan Oskar Emil avled 16.2.1941
Hanna Elfrida Elisabeth avled 17.4.1965

Josef Algot född 22.12.1881

”Inskriven vid Helsingborgs Sjömanshus”. Emigrerade till Nord Amerika 1903.

Ellen Emilia född 26.2.1884

Lärarinna. Flyttade till Örkened 1908 och var kvar där till 1911 då hon flyttade åter till Fröset. Flyttade till Bromma 1923. Systern Anna Maria Cecilias barn bodde hos henne medan föräldrarna var i Indien. Död ogift i Södertälje 4.2.1961.

Fröderyds och Bäckabys vigselböcker

av Thomas Lindgren

Jag har gjort sökbara register för Fröderyds och Bäckabys vigselböcker och som omfattar åren 1688-1800. De finns tillgängliga här:

Bäckaby vb register  1688-1800
Fröderyd vb register  1688-1800

Det första vigda paret i Fröderyds ministerialböcker är Karl Håkansson i Årset och Sara Svensdotter från Broby i grannsocknen Lannaskede. Huvudregeln var att de unga tu vigdes i brudens hemsocken och därför upptogs i dess vigselbok. Men det fanns undantag och detta var ett av dem.

Under perioden 1688-1850 vigdes sammanlagt 1078 par. I 48 fall kom bruden från en annan socken eller lite drygt 4% av fallen.

Dnca Trinit
Carl Håkonsson i Åresiö.
Sara Swänsdotter i Landaskede Sochn och Broby.

Deras vigselnotis inleds med ”Dnca Trinit” vilket är en förkortning av den latinets ”Dominica Trinitatis” och betyder Söndag Heliga Trefaldighet (Heliga Trefaldighetssöndagen). Namnen på fler söndagars latinska namn hittar du här och som kan vara bra att ha om man vill veta vad de heter på svenska.

Karl och Sara är anfäder till mig – och säkerligen till många andra som har släkt i Fröderyd. Karl föddes i Årset Storgård 1658 och var son till bonden Håkan Persson och Kerstin Jönsdotter. Han var – såvitt jag vet – deras tredje barn i en barnaskara om nio barn. Karl var 30 år gammal då han gifte sig med den tio år yngre Sara från Broby. De fick tillsammans åtta barn varav fyra uppnådde vuxen ålder. Min gren fortsätter genom dottern Kerstin som gifte sig till Hökhult Andersgård i samma socken. Karl och Sara blev inte så gamla utan båda avled på 1720-talet.

Hur långa kunde de längsta äktenskapen egentligen bli förr i tiden? Jag har undersökt detta genom att använda Fröderyd dödbok under 1700-talet. Det innebär att de äldsta ingångna äktenskapen går tillbaka till mitten av 1600-talet. De äldsta uppgifterna är förstås otillförlitliga, men det längsta påstådda äktenskapet som jag funnit i Fröderyds dödbok är det mellan Håkan Persson och Elin Nilsdotter i Äsprilla. Då Håkan avled 1711 anges han vara hela 102 år gammal och ha varit gift i 70 år! Förflyttar vi oss lite längre fram i tiden blir uppgifterna säkrare eftersom vi kan kontrollera vigselåret. Makarna Bengt och Elisabet i Hultatorps Östergård, som efter 47 års äktenskap, dog med tre dagars mellanrum och begravdes samma dag söndagen den 29 juli 1764. Mer om långa äktenskap finns att läsa här: Långvariga äktenskap på 1600- och 1700-talet.

Kvinnorna kom ju i regel från hemsocknen, men varifrån kom makarna? Hur vanligt var det egentligen att båda två kom från samma församling? Och de som kom utifrån, varifrån kom de? Om detta har jag tittat närmare på genom att studera Bäckabys och Fröderyds vigselböcker: Varifrån tog kvinnorna sina makar?

Sedan finns det en del kuriosa som dyker upp i materialet. Till exempel att tre personer Palm från Huluboda gifter sig tre söndagar i rad nämligen den 16e, 23e och 30 november 1777. Det var änkan Anna Maria Palm (född Kallström) och hennes två barn, Maria Kristina Palm och Karl Gustaf Palm.

En annan smålustig omständighet är när kyrkoherden i slutet av år 1798 inte lyckades avstyra trolovning och giftermål mellan två utfattiga människor. Han noterade i vigselboken: ”Den 5 October blefwo fattighjonen Enklingen Johannes Magnusson i Norrskogs Boställe, Beckaby Sochn, och Soldat Enkan Ingjerd Johansdotter i Fröderyds fattigstuga trolofwade, sedan de icke kunde öfwertalas at afstå med äcktenskaps ingående med hwarandera. De wigdes den 2 November.” Källa: Fröderyd C:3 (1754-1801) Bild 138 / sid 269.

Thomas Lindgren, juni 2019

Torp och backstugor under Ljunganäs Korpralsgård

av Lars-Åke Andersson

Ljunganäs Korpralsgård, Ryttartorpet 107

Var Ryttartorpet var beläget från början är osäkert. Av allt att döma var det inte bebott efter 1824. Ryttarna som 1812 blivit Grenadjärer bodde uppenbarligen på andra orter. Flera av dem var volentärer som fanns vid regementet men avlönades av Rusthållet.

Sista i byn bofaste grenadjären var Isak Säll som med familjen flyttade till Kallsjö 1824. I husförhörslängderna därefter står efter Säll att torpet ”brukas till gården”.

Vid laga skiftes avsattes det ett område till Grenadjärtorp. Det kallades Bredskog och räknades som en Backstuga.

Ryttartorpet är nämnt första gången i Husförhörslängden 1754. Hur hade ryttarna bott tidigare? Indelningsverket hade ju vid det laget funnits i omkring sjuttio år. År 1754 fanns här:

Ryttaren Hans Johansson Ljungqvist född 1719
Catharina Börjesdotter
Barn:
Maria född 19.3.1747
Olof född 16.2.1749
Lena född 24.8.1751
Kristin född 23.12.1753, död 24.9.1754
Stina född 24.11.1756

Ljungqvist antogs som Ryttare 1743 och fick avsked 1757. Inga uppgifter om vart de flyttade.

Nästa familj är nedanstående. Han nämns inte som ryttare så det är osäkert om han var det. Det framgår inte varifrån de kom.
Peter Engman född 1732. Familjen flyttade sedermera till stugan Madbacken under Fröset Västergård. Omgift 1793 med änkan Katrina Petersdotter från Hultsjö.
Maja Månsdotter född 1732 i Lekaryd, död  1792 av ”frossa” i stugan Madbacken under Fröset Västergård.
Barn:
Lena född 1769
Abraham född 1771
Maja född 1777

Inget av barnen finns med i Fröderyd Födelse- och Dopbok.

Nästa boende på torpet var dock Ryttare. Framgår inte varifrån eller när de flyttade in. Barnen är födda på Ryttartorpet. Således kom de hit före 1788. Makarna finns inte med i vigselboken för Fröderyd under närmaste fem åren före första barnet föddes

Peter Ljungman född 1765
Eva Danielsdotter född 1760
Deras barn:
Isak född 2.11.1788 i Ljunganäs Ryttartorp liksom de övriga barnen
Catarina född 11.9.1790
Adam född 25.7.1792
Sofia född 25.4.1794
Jonas född 8.5.1797
Daniel född 25.9.1799, död 19.11.1799 av okänd barnsjukdom
Maria född 13.1.1802

Efter sekelskiftet flyttade familjen till Huluboda Ryttartorp. (Se vidare detta torp)

1804 flyttade ett par in från Skepperstad.
Jöns Jakobsson född 1.5.1777
Lisbeth Persdotter född 1773

Mannen betecknas som vanför.
De flyttade till Notteberg 1809 och därifrån till torpen Udden under Angseboda.

Roten var vakant mellan 1803 och 1807 men det dröjde till 1816 innan näste knekt flyttade in på torpet. Det var Grenadjären Isak Johansson Säll som var född i Äsprilla Norregård. Föräldrarna var Johan Månsson och Anna Eriksdotter men han kom inflyttande från Lannaskede socken. Hustrun kom med sonen från en Backstuga under Ljunganäs Nilsgård 1817

Isak Johansson Säll född 17.1.1794 Fröderyd
Hustru
Maria Persdotter född 1787 i Fröderyd
hennes son
Carl Adam Adamsson född 12.6.1810 i Fröderyd
Maria och sonen flyttade till Ryttartorpet från en Backstuga under Ljunganäs Nilsgård
Makarnas gemensamma barn
Stina född 23.8.1818 i Fröderyd
Johan född 16.11.1820
Lisa född 26.2.1823

Familjen flyttade till Kallsjö Grenadjärtorp 1824. (se vidare där)
1847 kommer makarna och yngsta dotter tillbaka till Ljunganäs och bosätter sig på torpet Marieberg under Nilsgård.

Efter det att Säll med familj flyttat till Kallsjö är ingen skriven på Ryttartorpet. Rusthållet underhöll, som nämnts inledningsvis, volontärer som var stationerade på olika regementen. Vid laga skiftet avsättes ett område som kallades Bredskog som Grenadjärtorp men ingen Grenadjär var veterligen bosatt där.

Ljunganäs Korpralsgård, torpet Bredskog

Beläget öster om öster om gamla vägen mellan Ljunganäs och Berg i Lannaskede.

Hembygdsföreningens torpskylt nr 189.

Lämningar efter stuggrunden finns samt brunnen och stenmurar.

Vid Laga skiftet avsättes Bredskog som Grenadiertorp men användes inte som sådant. Kallas för Backstuga.

Denna familj skrevs först i Backstuga under Korpralsgård. Det var sannolikt densamma som sedan fick namnet Bredskog. De flyttade in 1840 från Äsprilla Norregård där de varit brukare under ett par år. Daniel föddes i Årset och Lisa Carolina i Notteryd.

Daniel Jonsson född 11.11.1809 i Årset (enligt födselboken 4.11), död 30.4.1868.
Lisa Carolina Andersdotter född 17.7.1816 i Notteryd, död 17.2.1902
Barn:
Johanna född 21.8.1837 i Äsprilla. 1914 bosatt i Vällinge socken Malmöhus län.
Peter född 13.9.1842, död 14.7.1855 Vådligt.
Lisa född 23.7.1848, gift med Johan August Lindahl, Lilla Nordskog, Bäckaby.
Anna född 22.8.1851, var piga i olika socknar. Död som ogift och fattighjon i Åhult, Nävelsjö.

Johanna, ovan, till Farhult 1869 och åter hit 1870, notering i husförhörslängden ”har ej varit kyrkoskriven någonstans från den 24.10.1870 till den 1.1.1872”. Farhult är en församling i Malmöhus län (Skåne).

Enligt uppgift ska sonen Peter ha drunknat i Linneån. Han finns dock inte med i Död- och Begravningsboken.

Lisa Carolina bodde ensam kvar i Bredskog, men efter att ha blivit bestulen flyttade hon till byn. Hon bodde hos en gumma som kallades ”Bonna-Lisa”.
Från ett reportage i Vetlanda-Posten där en ättling till Lisa Carolina berättade för Josef Hultgren.

Ljunganäs Korpralsgårds Backstuga

Ska ha legat öster om Nyträdan i norra kanten av en åker.

Hembygdsföreningens torpskylt nr 190.

Backstugan blev till i husförhörslängden som börjar 1840. Familjen som kom var i längden före skrivna som brukare på en av Nilsgårdarna men strukna utan angivelse vart de flyttat. Dyker således upp på denna Backstuga som inte omnämnts tidigare.

Lisa Jonasdotter bodde på en av Assargårdarna i Hökult och gift samt hade en son. Hennes förste make hette Sven Persson. 1826 gifte hon om sig med Peter Magnus Johansson. De bodde till 1836 i Hökhult varpå de flyttade till Ljunganäs Nilsgård och därefter i en namnlös Backstuga. Någonstans under flytten tappades mannens mellannamn ”Magnus” bort.

Peter Magnus Johanson född 3.12.1803 i Hultsjö. Död 24.9.1857 av Rödsot
Lisa Jonasdotter född 26.8.1800 i Fröderyd. Död 16.6.1882 ingen dödsorsak angiven
Hennes son i första äktenskapet:
Peter Svensson född 6.4.1824. Flyttade till Fröset Backegård som dräng 1839
Bådas barn födda i Hökhult:
Samuel född 13.6.1827. Flyttade till Hökhult 1843 och senare till Nävelsjö 1845.
Sven Johan född 18.8.1829 död 3.10.1841 av Engelska sjukan.
Johannes född 3.2.1832. Flyttade till Hökhult Andersgård 1847.
Anna Stina född 29.6.1834. Var i Skepperstad, Korsberga, Äsprilla kanske fler platser innan hon 1859 flyttade till Nävelsjö.
Barn födda i Ljunganäs Nilsgård
Lisa Karin född 12.9.1837. Död 29.4.1904 närsynt, har värk.
Johan född 2.12.1839. Död 19.2.1863 av lungsot.
I Backstugan föddes
Lena född 25.4.1843 Flyttade till Vetlanda 1866.

1871 finns stugan skriven på Korpralsgård men 1872 på Södergård. Då finns endast Lisa Jonasdotter och står som ”Fattighjon” med dottern Lisa Karin vilken är skriven där till sin död 1904.

Stugan togs sannolikt bort vid den tiden då ingen mer var bosatt här.

Ljunganäs Korpralsgård, torpet Norrekvarn

Beläget vid vägen Ljunganäs – Fröset

Hembygdsföreningens torpskylt nr 191.

Norrekvarn finns i kyrkböckerna från 1868.

Mjölnaren
Johan Reinhold Lönn född 13.7.1842 i Nävelsjö, flyttade in från Lannaskede 21.11.1868.
Johanna Carlsdotter född 25.9.1846 i Fröderyd, flyttade hit från Högelycke under Fröset Backegård. Död 27.12 1885.
Deras barn:
Carl Adolf född 29.9.1869, studerar, till Nord Amerika 1891.
Anna Sophia född 9.3.1871, död 15.3.1871.
Selma Kristina född 20.9.1872, död 31.10.1872.
Selma född 10.12.1873, till Nord Amerika 1891.
Anna Lovisa född 19.3.1876, till Nord Amerika 1895.
Ester Cathrina född 2.8.1878, till Nord Amerika 1894.
Oskar Salomon född 1.2.1881.
Linnea Elisabeth född 3.8.1873.
Josef Emanuel född 20.12.1885.

Efter hustruns död gifte Lönn om sig med
Lovisa Maria Johannesdotter född 18.8.1847 i Bäckaby.
De fick sonen:
Arvid Jacob Lönn född 6.5.1888 (senare bosatt i Fröset).

Carl Adolf, äldste sonen ovan, ändrade namnet till Lönnqvist, blev pastor i svenska församlingar i Amerika.

Familjen skrevs sedan på en av Västergårdarna som tidigare ägts av Johan Svensson samt en del av den gård som ägdes av Johan Nilsson. Denna Västergård blev sedan 9/56 hemman.

I Norrekvarn efterträddes de 1884 av tredings mjölnaren
Carl Alfred Petersson född 19.1.1862 i Soldattorpet under Äsprilla Norregård, men flyttade hit från Gärdeskvarn där han var mjölnardräng.
Han gifte sig 1884 med
Anna Lovisa Andersdotter född i Ljunganäs Fröderyd, flyttade in från torpet Anderstorp
Deras barn:
Hanna Mathilda född 11.8.1885
Jenny Emilia född 15.8.1886

Familjen flyttade till Norra Sandsjö 25.2.1888

Som kvarnens ägare skrevs sedan Sven Persson i Västergård som gifte sig med Lönns änka.
och därefter
Samuel Alfred Johannesson i Slageryd Västergård

Kvarnen skrevs sedan som Västergård.

xxx

Ljunganäs Korpralsgård, Lägenheten Nyholm

Beläget i vägkorsningen vid åbron.

Hembygdsföreningens skylt nr 192.

Huset uppfördes 1885. En familj från Ljunganäs Södergård flyttade hit. Mannen var snickare.

Carl Johan Andersson född 6.2.1850 i Lannaskede.
Lena Johannesdotter Bredberg född 15.7.1855 i Ljunganäs
Barn:
Anders Johan Anton född 4.8.1879 i Bringetofta, emigrerade till Nord Amerika 1897. Arbetade där som chaufför för bl.a president Theodor Roosevelt.
Josef Robert född 7.6.1881 i Ljunganäs, till Nord Amerika 1899.
Anna Catharina född 28.5.1883, till Nord Amerika 1900.
Johanna Lydia född 20.12.1884, till Nord Amerika 1901, återvände 1921.
Maria Ruth född 28.11.1886, till Kristianstad 1910.
Johannes Oscar född 1.12.1888, till Nord Amerika 1906.
Ester Kristina född 9.3.1891, till Nord Amerika 1904.
Augusta Albertina född 9.9.1895, till Nord Amerika 1914.
Aron Carl 19.9.1897, övertog bostadshuset. Han gifte sig 1932 med den från Amerika återvändande Agnes Maria Charlotta Johansson. Hon var född i en av Västergårdarna varifrån hon utvandrade till Amerika 1922.

Aron Carl Karlsson född 19.9.1897 se ovan
Agnes Maria Charlotta Karlsson född 7.1.1903
Barn
Lawrence 24.3.1936 Bosatt i Landsbro
Birgitta 9.5. Bosatt i Sävsjö.

Familjen förvärvade en av Södergårdarna och flyttade dit i början av 1940-talet.

Huset finns kvar och är permanentbostad.

Vedervärdige Widergren

Av Lars-Åke Andersson

Rotandes i gamla handlingar hittade jag ett tidningsklipp från 1969 där förhållandet i olika socknar hundra år tidigare var beskrivna. Under Fröderyd framgick det att organisten hette Widergren och det var ett namn jag tidigare stött på i ett helt annat sammanhang. Jag ägnade under hösten en hel del tid åt att gå igen digitaliserade svenska dagstidningar socken för socken och under Hjärtlanda, den lilla socknen söder om Sävsjö, fanns Widergren omnämnd i flera långa artiklar.

Intressant, för att ta det hela från början: År 1836 den 28 november föddes Anders Magnus Ferdinand Widergren på torpet Björkbacken under Hjärtlanda klockaregård. Föräldrar var klockaren Johannes Widergren och hans maka Lena Lisa Magnusdotter. Båda ett par år över de tjugo. Under de närmaste åren flyttade de ett par gånger inom Hjärtlanda socken för att 1853 fortsätta till grannsocknen Stockaryd.

Enligt tidningsartiklar genomgick Anders M F Widergren Växjö seminarium och blev liksom fadern orgelnist eller organist samt klockare och blev så småningom även lärare och poststationsföreståndare. Allt nog, han kom så småningom till Fröderyd som organist men hade dessförinnan varit bosatt på olika håll. I Norra Sandsjö hittade jag honom i Lilla Lövhult där han har
titeln orgelnist och skollärarkandidat. Han var då gift med Lisa Christina Andreasdotter, född i Voxtorp socken utanför Värnamo 1841-05-30. De hade gift sig i slutet av oktober 1860 och fått en dotter Anna Christina Wilhelmina den 17 december samma år.

Här blev de lite besvärligt. I husförhörslängden för Stockaryd är angivet att Anders flyttade till Norra Sandsjö men i denna sockens inflyttningslängd anges han med hustru och dotter inflyttad från Voxtorp. Denna socken är väldigt sen med kyrkböcker. Det finns vare sig ministerialböcker eller husförhörslängder före 1870-talet. Hustrun avled sista november 1862 och i juli 1864 kommer Widergren med dotter till Fröderyd. De bosätter sig i Årset Norregård och han innehar organisttjänsten. Den 18 maj 1865 gifte han sig på nytt. Denna gång i Höreda socken i Södra Vedbo härad, hur hittade han en ny kvinna där? Ur Höreda vigselbok: Uttogs lysning av organisten och klockare ifrån Fröderyd och bondedottern Anna Sofia Wärn i Broarp. Inom parentes kan nämnas att i Broarp fanns ett större gästgiveri så det var kanske där de båda träffats. Äktenskapet begåvas inte med några barn. 1875 flyttar familjen till Färgaryd socken på gränsen mellan Småland och Halland. Först bosatte de sig i Bohult skolhus och året därpå flyttade till Lunnabo klockareboställe. Dottern flyttade, 24 år gammal, till Seglora socken i Älvsborgs län.

Här kommer nu det jag hittat i tidningsartiklar. De är från slutet av oktober 1883. Anledningen till skriverierna är att Anders Magnus Ferdinand Widergren avled den 18 oktober detta år. Flera av artiklarna ger en bild av hela hans liv: Som yngling gjorde W sig bemärkt genom åtskilliga mer eller mindre oförsynta pojkstreck. Arten röjdes redan i ungdomen. Flera dåliga sidor skulle han i framtiden utvisa. Vidare: I besittning af en mindre vanlig musikalisk begåvning skötte han denna befattning (organisttjänsten) till allmän belåtenhet. Det framhålles i artiklarna att han hade stora skulder som sockenborna hjälptes åt att betala och i gengäld ställde han upp och musicerade vid olika tillställningar. Vid tonerna av hans fiol kastade unga och gamla sina verktyg och skyndade att deltaga i en yster dans. Till slut tröttnade dock sockenborna på att hjälpa honom. Han blev instämd till tinget i ett kravmål där han av trilskhet undvek att svara och blev därför dömd att böta flera hundra kronor. Bötesbeloppet avtjänade han med 19 dagar på vatten och bröd. Han var starkt misstänkt för stöld av ett guldur, för brevöppning och poststöld på Årset poststation samt flera bedrägerier. Många andra ruskiga förhållanden orsakade att han i Fröderyd åtnjöt ringa förtroende. Familjen Widergren lämnade som nämnts ovan Fröderyd 1875. Att han efter detta flyttade känns helt naturligt. Det är dock mer märkligt att han lyckades i sin nya hemsocken få samma tjänst som Fröderyd och dessutom såväl skollärare som poststationsföreståndare, behövdes inga referenser i samband med ansökan om arbete gjordes? Det gick några år men i oktober 1883 anmäldes att det kommit ett assurerat brev till poststationen i Färgaryd. När det kom fram till adressaten fattades det dock pengar i brevet, detta föranledde postinspektören tillsammans med kronolänsmannen att göra utredning och besök. Widergren kände sig uppenbarligen jagad och för att undanröja bevis misstänktes det att han tänt på skolhuset, där han befann sig, när myndighetspersonerna sökte honom i hemmet. I den kommande undersökningen hittades såväl en dubbelpipig bössa som den döde Widergren, eller som det står i tidningen: ”De förbrända qwarlefworna af posttjufwen, mordbrännaren och sjelfmördaren”. Anders Magnus Ferdinand Widergren blev 46 år 10 månader och två dagar. I Färgaryds dödbok står noterat: Död 1883-10-18, skjutit sig själv. Nämnas kan att en bror till fru Widergren, Lars Peter Wärn, flyttade till Fröderyd året efter systern. Han blev till skillnad från svågern en aktad man och innehade en mängd uppdrag inom socknen. Han var bland annat fjärdingsman under några år.

Från trumslagare till kemtvättinrättning

av Lennart Ekström

Maria Catharina Nilsdotter (1804-1876), dotter till byggmästaren och mjölnaren Nils Hjertberg i Ramkvilla och bror till Anders Hjertberg (1807-1880), bonde i Puketorp, Bäckaby. Det är från denna släktgren berättelsen handlar om. Anders Hjertberg gift med Sara Jonasdotter (född 1817 i Kallsjö Fröderyd – död 1905 i Bäckaby). Familjen fick fem barn och av dessa emigrerade två till Amerika. Sara Stina Hjertberg, född 1841 i Puketorp Bäckaby – död 1901 i Price Wisconsin, USA. Sara Stina utvandrade 23 april 1880, i Amerika gift med Peter Johnson farmare i Price Wisconsin. Systern Karolina Hjertberg född 1849 i Puketorp Bäckaby och död 1834 i Price Wisconsin USA. Karolina fick en dotter före äktenskapet, Hulda (1871-1932). Dottern Hulda bodde hos sin mor fram till 1879, sedan som fosterbarn hos sin mormor Maria Catharina till dess hon själv 11 år gammal emigrerade. Karolina utvandrade 29/6 1879 till Nordamerika med destination Salina i Kansas dit kom hon den 3 oktober med järnvägsbolaget Santa Fe. Efter giftermål 1880 i Kansas med Davis Jones flyttade familjen senare till Ogema i Price County i Wisconsin. I Ogema kom hon att bli granne till sin dotter
Hulda och hennes familj.

Anna Maria Andersson Hjertberg Thron (1846-1933) dotter till Anders Hjertberg Anna Maria ingick 1871 äktenskap Karl Alfred Thron (1850-1885). Karl Alfred Thron var trumslagare vid Kalmar Regemente, först för nr 44 Tångamåla Östra häradskompani sedan nr 5 Tångamåla vid Vedbo kompani. Fredskommenderingar: Malmö 1867, läger i Skåne 1871, Karlsborg 1879, läger i Skåne 1884. Lön av Roten. Transporterad till Tåndemåla. 5 Myresjö Vedbo kompani 1869. Han tog över torpet efter sin far Karl Johan Thron (1813-1870) som också hade varit Trumslagare för Kalmar Regemente. Nu var det fred och soldaterna måste delta i fredskommendering: Arbete vid Göta kanal 1828, 1830, 1832. I Stockholm på Ladugårdsgärden 1836 i 1 1/3 mån. Skåne i 4 mån 1848 2/5 – 1/9 träta mellan Danmark och Preussen även Oskar I var där. Gotland 1854 bevakning Krim-kriget. Befästningsarbete i Karlskrona skärgård 1857 även samma år Gotland. Läger i Skåne 1860. Fick avsked 1869 men orden ”Anmälan till underhåll genast, tjänt utmärkt väl!” Fick avsked av ålderdomssvaghet 57 år gammal. Hans farfar Magnus Abrahamsson Thron (1782-1838) var indelt soldat för Kalmar Regemente. Magnus Abrahamsson Thron kom att delta i krigen mot Napoleon i Tyskland 1813 och direkt hemkommen därifrån vidare till Norge. Sista skottet i denna strid skedde vid Rakkestads kyrka i Östfold den 6 augusti 1814. Som indelt soldat gällde också fredskommenderingar och han deltog i arbetet på Göta Kanal 1815 och 1816 samt Gränsö kanal 1820. Det var vid arbete på Göta kanal som han skadade sitt högra öga. Deltog ändå vid läger i både Norge och Skåne 1819 resp. 1824. Fick avsked som soldat 1826 med orden ”Får avsked för blindhet på ena ögat, med anmälan till underhåll”.

Barnbarnet Karl Alfred Thron blev antagen 1863-10-28. Han deltog också i fredskommenderingar: Malmö 1867, läger i Skåne 1871, Karlsborg 1879, läger i Skåne 1884. Lön av Roten. Transporterad till Tåndemåla. 5 Myresjö Vedbo kompani 1869. I äktenskap med Anna Maria Hjertberg från Bäckaby
(bilden ovan) socken såg sex barn dagens ljus i soldattorpet Täppkull i Tandamåla i Myresjö av dessa emigrerade tre av barnen. Hulda Carolina Thron f.1872 reste med destination New York, Utresa från Malmö 8 juni 1872. Ogift, död 7 juni 1939 i Oak Park, Cook, Illinois. Ida Lovisa Thron, sömmerska, f.1876 gift 1916 med Knut Olson. Vid ankomsten till Amerika uppger hon att hon ska besöka sin syster Hulda i Chicago. Död i Hennepin Minnesota 1945.

År 1885 föddes yngsta barnet, Anders Johan Alfred Thron (1885-död 1953 i Los Angeles). Född på trumslagartorpet Täppkull i Tandemåla i Myresjö. År 1898 är han antecknad som före detta trumslagaren Anders Johan Alfred fick nådigt tillstånd att utflytta till Amerika 2 febr. 1906 (Attest 451 21/2). Utresa från Göteborg den 20/4 1906 med fartyget Calypso och med destination Chicago. Gift 31 juli 1911 i South Dakota med Nellie Nelson. Dottern Gladys född den 11 mars 1912. Alfred mönstrade för Första Världskriget 1918, familjen bodde då i Centerville, Turner, South Dakota. Centerville, mindre tätort som 1890 hade 723 invånare. 2016 ungefär samma nivå då folkmängden nådde 879 personer, befolkning nästa
bara vita.

Kemtvättinrättning

Den 19 november 1934. Inträffade en explosion i en tork till en kemtvättinrättning till Alfred Throns Tailor shop i Centerville, det förstörde helt byggnaden, och så förstördes ett antal artiklar av kläder som var på torkning efter rengöring. Bensinångor från plagg som hänger i ett plåtskåp orsakade explosionen. Tryckvågen vred torkskåpet till ett vrak och byggnadens tak skickades högt upp i luften och väggarna blåstes ut i alla riktningar. Mr Thron hade lämnat byggnaden bara tre minuter före
explosionen och om han hade varit där skulle han utan tvekan blivit dödad. Explosionen hördes på ett betydande avstånd. (Harwarden Independent torsdag 29 november Harwarden Iowa).

Familjen flyttade strax efter 1935 till Kalifornien, bodde 1940 i Pasadena Judical, Los Angeles County, Lincoln Avenue nr 2114/331 där hyrde han ett hus. Var verksam som skräddare och ägare till egen Cleaningshop.

Alfred Thron blev Amerikansk medborgare 1914. Val i Amerika är inte bara val till president utan även Guvernörsval och andra lokala val. För att få rösta måste man registrera sig (i dag hos valmyndigheten), man kan registrera sig för ett visst parti. Som medborgare registrerade sig Alfred
Thron för valen 1946, 1948, 1950 och 1954 vid samtliga tillfällen för det demokratiska partiet. Hans hustru Nellie däremot registrerad sig för det republikanska partiet. Vid röstningen 1948 finns inte hustrun Nellie med (död 12 november 1946) utan han är här med hustrun Mrs Lena Thron. Lena
Thron (1879-1950) Index to Register of Votes California. Dottern i första äktenskapet Gladys Thron Morgan (1912 – 10/3 1996) var Kapten vid US Armé under Andra Världskriget. Hon är begravd på veterankyrkogården National Memorial Cemetery of Arizona, Phoenix, Maricopa County.

Källor:

GMR Kalmar Regemente Östra Härads kompani och Vedbo kompani
Smålands Soldatregister (Eksjö)
Find A Grave
Family Tree Ancestry
New York Passagerarlistor 1820-1957
Passagerarlistor Göteborg och Malmö
US Folkräkning Census 1900, 1910, 1920, 1930, 1940