av Lars-Åke Andersson

Torpet Fälläng eller Fällängen som låg på Fröset Södergårds utmarker, alldeles vid sidan om nuvarande vägen mellan Nackeström och Näs, båda i Fröderyd socken, har gamla anor. Gränsen mellan Fröderyds och Skepperstads socknar har genom åren ändrats vid flera tillfällen och Fälläng har legat i båda socknarna.

De första kända invånarna fanns här redan i början av 1700-talet och torpet var bebott till 1914.

Fälläng var under 1700- och 1800-talet Soldattorp för Fröset Södergård och hade nummer 34 vid Västra Härads kompani och Kalmar regemente. Under tidigt 1700-tal och en kort tid i början av 1800-talet var Slottet gårdens Soldattorp men detta friköptes och soldaterna fick flytta till Fälläng.

I prosten Sandells beskrivning över Fröderyd från 1834, då Fälläng tillfälligt var utarrenderat, finns noterat att torpet föder 2 nötkreatur. Den brukade arealen var troligen de två åkrar som idag finns kvar som bevis på att här har legat ett torpställe. Inte några som helst lämningar efter huset har hittats. Kanske låg det så nära den nuvarande vägen att skorstensstocken och grundstenar kommit med i någon ombyggnad av vägen. Skorstensstock är annars det vanligaste kännetecknet på var en stuga en gång legat.

Vilka är då de människor som bott i Fälläng ?

Torpet finns med i Fröderyd kyrkoböcker från omkring 1740 och i Skepperstads på 1750- och 1760- talen. Därefter endast i Fröderyds.

1740 bodde här soldaten Johan Mård med hustru Malin Hansdotter och sonen Carl. Vad som sedan hände med dem är okänt. Lite senare fanns här en änka som hette Annika Månsdotter och var född 1708. Hon flyttade med sina barn till Flathult, men där har de inte kunnat återfinnas så spåren upphör efter dem.

På 1780-talet fanns här en soldat med namnet Anders Hurtig. Han var född i Hultsjö 1761. Hans hustru hette Lisa Svensdotter. Makarna var födda samma år men hon var från Tofteryd socken. Under åren i Fälläng fick makarna sex barn, Sven 1787, Johan 1789, Hans 1793, Maja Lena 1796, Annika 1800 och Jonas 1804. Anders Hurtig klarade sig således igenom krigsåren 1788-1790. Vilket inte var så vanligt bland socknens soldater. De flesta av hans kamrater stupade i kriget i Finland eller dog i samband med umbärande i samband med detta. Familjen Hurtig flyttade 1807 till torpet Hjulås under Fröset Norregård.

Hurtig efterträddes som soldat av Kork. Anders Eriksson var hans riktiga namn. Han var född i Vallsjö socken 1787. Redan i unga år kom han till Trishult i Lannaskede socken där fadern blev torpare. Under en kort tid var Kork soldat för Äsprilla rote men flyttade 1809 till den lediga platsen i Fröset Södergård.

En bror till Anders, Sven Alm var soldat för Hökhult Assaregård vid samma tid. Att bli rotesoldat var ett steg uppåt för en vanlig torparson.

Anders gifte sig med en kvinna född i Norra Sandsjö socken, Lisbeth Svensdotter, som var sju år äldre än han själv. Lisbeth var änka efter soldaten Peter Falk, som tjänat för samma rote men avlidit 1807. De hade haft två barn tillsammans, båda döda.

Makarna Kork fick tillsammans barnen Peter 1812 och Katarina 1816. I kyrkoboken från 1833 står för Lisbet: Död 19.8, avhänt sig livet. I död-och begravningsboken finns mer uppgifter:

 19.8.1833 Om aftonen fanns afskedade soldathustrun från Fälläng död i Lindån. Enligt grannars upplysning har hon under ett anfall af sinnesyra sjelf afhändagt sig lifvet. För flera år sedan skall hon haft samma förtvivlade beslut under en sjukdom som dock blivit helad. För en kort tid sedan kastade sig hennes fader från Hultsjö Fattigstuga i Björnskogssjön.
Efter berättelser lär också flera af samma släkt varit besvärade af hufvudyra.
Hennes lefnad har varit stilla och klanderfri.
Wid aflagd besiktning upplystes om att hon om natten mellan 18:e och 19:e utgått, medan mannen sof, i blotta linnetyget för att werkställa sitt beslut  och fanns ej igen förrän följande afton.
Efter wederbörlig anmälan som inhändigts har, blef hon efter författningen begrafen i tysthet lördagen den 24 augusti.
Född 1780 – 53 år gammal

Som fram går av ovanstående så hade Anders Kork tagit avsked som soldat när hustrun dog. Sonen Peter flyttade samma år, 1833, till Röshult där han fick drängtjänst. Anders och dottern Katarina flyttade samtidigt till det närbelägna torpet Stenstorp. Anders gifte sig några år senare om sig och fick ytterligare tre barn, men det är ju ett annat torp och en annan historia.

Till Fälläng kom därefter Johannes Magnusson och Lisa Magnidotter, de kom från Flathult och kallas brukare. Under fyra år bodde de på torpet och fick här tillsammans två barn innan de flyttade till Skepperstad.

Så var det dags för en ny soldat att flytta in i Fälläng. 1837 kom Jonas Krantz hit från Skepperstad. Han var nitton år och soldatson. Hustrun som hette Anna Karin Petersdotter var fyra år äldre och flyttade hit året efter. Hon kom från Stockaryd men var född i Bäckaby.

Mellan åren 1839 och 1851 fick makarna fyra barn, två pojkar och två flickor. Äldste sonen, Peter Johan var under några år kring 1860 mjölnare i Skäravad, han skrevs därefter ”På socknen” men blev så småningom gruvarbetare vid Fredriksberg och slutade sina dagar på torpet Sjöängen i Kallsjö.

Den ett år yngre brodern, Frans, gick i faderns fotspår och blev trumslagare vid Konga Härads Kompani.

Av flickorna flyttade Johanna till Årset där hon var piga ett par år i mitten av 1860-talet innan hon flyttade vidare till Vallsjö socken. Den åtta år yngre systern flyttade till Ljuder socken 1875.

Jonas Krantz blev först vice korpral och sedan korpral. Han var kvar som soldat till sin död i juni 1853. Han var förmodligen på militärövning eftersom han dog på Sjukhuset i Hultsfred. Krantz dog av lunginflammation och ligger begraven på Vena kyrkogård. Hultsfred var övningsplats för Kalmar regemente som Krantz tillhörde.

Änkan bodde kvar i Fälläng med barnen trots att en ny soldat kom dit redan året därpå, så det var förmodligen ganska trångt i stugan. Anna Karin flyttade 1886 till Backstugan Aspelund i Fröset och dog där fyra år senare, 76 år gammal.

En ny soldat, kom som nämtst ovan, 1854. Han hette Sven Johan och fick även han soldatnamnet Krantz. Detta utan att på något sätt vara släkt med företrädaren. Sven Johan var vid det laget 24 år och född i Äsprilla där föräldrarna var torpare. Hans nio år äldre hustru Stina Svensdotter var från Torp.

Makarna fick fem barn mellan 1855 och 1863. En son dog som liten. 1881 flyttade sonen Johannes Serverus till Granelund i Fröset, där blev han smed och tog namnet Stålgren. Efter fem år emigrerade han till Amerika. Hustrun och två söner följde efter först 1893. Stålgren dödförklarades av Västra Härads tingsrätt 1931.

Sven Johans och Stinas båda döttrar flyttade båda till Norra Sandsjö socken. Den äldre. Anna Mathilda 1893 och Systern Ida Christina 1885.

Makarnas yngsta barn, sonen Anders Alfred, född 1863 efterträdde fadern som soldat 1884. Även han fick bära soldatnamnet Krantz. Anders Alfred gifte sig 1891 med Amanda Christina Hägg från Skepperstad. Makarna fick tre barn innan hustrun dog 1896. Att vara ensam far med tre minderåriga barn var inte lätt. En syster till Amanda Christina kom till Fälläng som piga och 1897 gifte Anders Alfred om sig med henne. Tillsammans fick makarna Ander Alfred och Helena Sofia sex barn.

1914 flyttade familjen till Limmeshagen som då styckades av från Fröset Mellangård. Anders Alfreds äldsta dotter Anna hade då emigrerat till Amerika medan de övriga barnen flyttade med föräldrarna. Sonen Josef övertog så småningom Limmeshagen.

I och med flytten till Limmeshagen blev Fälläng öde och kom att förbli obebott. Sven Johan Krantz dog 1910 och hade då varit änkeman i 19 år.

Ovanstående berättelse var införd i Fröderyd Hembygdsförenings årsskrift 1996. Vidare forskning på torpet och dess invånare kan säkert ge ytterligare ”kött på benen”.