av Ingela Fröderberg

Ett avgörande beslut i sockenstämman

I Fröderyds kyrka finns idag en brudkrona som är från 1950-talet. Men det borde ha funnits en äldre brudkrona från 1600-talet, då det vid den tiden blev vanligt med brudkronor i landets socknar. De brudkronor som finns bevarade från 1600-talet är oerhört vackra och unika konstskatter. Brudkronan som saknas i Fröderyds kyrka var förmodligen i renässansstil, förgylld och vackert utsmyckad.

Den här berättelsen kommer att utforska vad som hände med den historiska brudkronan och varför den inte längre finns bevarad i Fröderyds kyrka. Ett beslut i Fröderyds sockenstämma 1829 kom att avgöra brudkronans framtid och därmed dess ovissa öde.

Vid sockenstämman den 17 maj 1829 beslutade stämmans ledamöter enhälligt om försäljning av kyrkans, med glasprydnader försedda brudkrona, som väger 59 lod, och som numera sällan brukades.

Innan försäljningen skulle dock brudkronas värde inhämtas av en kunnig och säker man. Vidare beslutades att hemmansägaren Samuel Nilsson inte längre skulle ha kvar brudkronan i sitt förvar, utan flyttas till kyrkkistan. Beslutet om försäljningen av brudkronan innebar att Fröderyds kyrka unika kulturskatt inte längre kom att finnas kvar i församlingen.

Försäljningen av brudkronan redovisades vid sockenstämman den 24 maj 1831. Brudkronan såldes för 57 riksdaler banko enligt räkning. Vem som köpte brudkronan är inte klarlagt.

I kyrkans räkenskaper för specialer den 1 maj 1830 till den 1 maj 1831 finns under rubriken ”försålde saker” upptaget brudkronan enligt sockenstämmobeslut den 1 mars 1829 om 56 riksdaler banko och en kopparask till dess förvarande om 1 riksdaler banko. Specialen är undertecknad av kyrkoherden Jonas Sandell.

Enligt protokollet från sockenstämman den 17 maj 1829 var stämmans ledamöter eniga i beslutet om försäljningen av brudkronan. Sockenstämman var socknens högsta beslutande organ och det var hemmansägarna som hade rösträtt utifrån fastighetens mantal. Man får utgå från att beslutet var taget utifrån ekonomiska aspekter där kyrkans inventarier värderades utifrån nyttan kontra behovet av intäkter till kyrkan.

Av beslutet framgår att brudkronan sällan användes och det var antagligen orsaken till att kronan kom att säljas. Intäkten från brudkronan behövdes till andra nödvändiga behov för kyrkan. Enligt kyrkans räkenskaper för specialer hade kyrkan under perioden den 1 maj 1830 till den 1 maj 1832 utgifter för ett nytt bårkläde och ett nytt altartäcke med silvergaloner. Kostnaderna för dessa inventarier uppgick till omkring 56 riksdaler banko, vilket motsvarar brudkronans försäljningspris. Intäkten från brudkronan kom således i praktiken till användning för nya inventarier till kyrkan. [Källa: Fröderyd (F) LIb:3 1804-1872, Bild 1650/Sida 325 och Bild 1660/Sida 327, ArkivDigital].

Av protokollet framgår också att hemmansägaren Samuel Nilsson i Fröderyd Södergård inte längre ville ha brudkronan i sitt förvar. Samuel Nilsson var då i 70-årsåldern och änkeman och det är förståeligt att han inte längre ville ha ansvaret för brudkronan. Men att kyrkan förvarade en av kyrkans mest värdefulla inventarier hemma hos en hemmansägare och inte i kyrkan eller prästgården var lite överraskande.

Ordförande vid sockenstämman

Protokollet från sockenstämman den 17 maj 1829 är undertecknat ”In fidem Gustaf Olof Barck”. In fidem är en latinsk term som betyder till bekräftelse eller bestyrkande av riktigheten. Termen kunde användas i slutet av protokoll för att indikera att protokollföraren går i god för dess innehåll och intygar protokollets riktighet.

Gustaf Olof Barck var mellan åren 1829-1831 vice pastor i Fröderyds församling och han kom att bli en temporär lösning för församlingen mellan två kyrkoherdar. Dåvarande kyrkoherden i församlingen Fredrik Stocke (1775-1829) avled i början av 1829 och hans efterträdare Jonas Sandell (1790-1858) tillträdde sin tjänst som kyrkoherde under våren 1831.Under denna övergångsperiod var Gustaf Olof Barck tillförordnad som vice pastor i församlingen.

I uppdraget som vice pastor hade Carl Olof Barck rätt att sköta ämbetets alla åligganden som tillkom den ordinarie kyrkoherden. Sockenstämman den 17 maj 1829 var Carl Olof Barcks första uppdrag att leda stämman som ordförande. En intressant fråga är hur Carl Olof Barck i egenskap av vikarierande präst i församlingen hade för synpunkter kring försäljningen av den äldre brudkronan. Var beslutet om försäljningen på något vis kontroversiellt ur kyrkans synpunkt eller endast ett rutinärende bland många andra beslut? Sockenstämman och Carl Olof Barck var dock eniga om beslutet.

Värdering av brudkronan

Innan försäljningen av brudkronan skulle en värdering göras av brudkronan och man anlitade då en värderingsman för bedömning av brudkronans egentliga värde. Brudkronan som såldes vägde 59 lod, motsvarande ca 776 gram, och försäljningspriset blev 56 riksdaler banko. Då 1 riksdaler banko var 48 skilling kan försäljningspriset för brudkronan uppskattas till ca 45 skilling per lod. Hur står sig detta pris i förhållande till andra föremåls värden vid den tiden?

En jämförelse kan göras utifrån bouppteckningen från 1829 efter kyrkoherden och prosten Fredrik Stocke i Fröderyd. I bouppteckningen är en snusdosa av silver upptagen. Snusdosor var vid den tiden en värdefull statussymbol och speglade personens ställning i samhället. Fredrik Stockes snusdosa vägde 7 lod och värderades till 6 riksdaler banco, vilket motsvarar ca 41 skilling per lod. Det matsilver som finns upptaget i bouppteckningen värderades till 32 skilling per lod. [Källa: Västra häradsrätt (F) FI:30 1829-1830, nr 305, ArkivDigital].

Den värdering som gjordes av brudkronan ligger något högre än värdet för Fredrik Stockes snusdosa. Man får dock beakta att bouppteckningar inte alltid redovisade det fulla värdet av boets tillgångar, utan snarare en undervärdering. En reflektion är att brudkronans särställning som ett unikt kulturhistoriskt värdefullt föremål inte direkt beaktades.

Räkenskapen för kyrkan

I Räkenskaper för kyrkan i Fröderyd finns ett inventarium daterat den 26 maj 1644 som i punkt 21 upptar en förgylld krona som väger 74 lod och 3 kvintin och värt 1 riksdaler per lod. En kedja till kronan om 6 ½ lod och köpt för 19 ½ riksdaler kopparmynt samt en kronask med fris finns också upptagna. Vidare nämns att Johannes Bringius beställt ½ aln tyg att svepa kronan uti kronasken. Punkt 22 upptar en krans till kronan med 10 förgyllda stycken.

Den förgyllda brudkronan som är omnämnd i inventariet vägde 74 lod och 3 kvintin, vilket motsvarar ca 984 gram. Det finns ingen uppgift om brudkronans ålder. En försiktig bedömning är att brudkronan tillverkades i början av 1640-talet, vilket stämmer med att brudkronor blev allmänt vanliga i socknarna från mitten av 1600-talet. Johannes Bringius som omnämns i inventariet var kyrkoherde i Fröderyd 1643-1668, men tillträdde tjänsten först 1644. Han efterträdde sin far kyrkoherden och häradsprosten Nicolaus Bringius.

En krona är omnämnd i protokollet från sockenstämman den 4 juli 1652. Uppgifterna om vikten 74 lod och 3 kvintin samt kostnaden för kronan om drygt 74 riksdaler överensstämmer med de uppgifter som finns i inventariet från den 26 maj 1644. Det är troligtvis samma brudkrona som avses. Av protokollet framgår att kyrkan betalade till guldsmed Roluf i Eksjö och ersättningen togs ur förflutna års penningar.

I inventariet daterat den 5 november 1688 är upptaget under punkterna 23-26 1 st ”Crona förgylt”, 1 st ”kädia”, 1 st ”Crantz förgylt”, 1 st ”Cronask af trädh” samt 1 st ”Cronask af koppar”. Vidare är antecknat att kedjan och kransen ”smälts till Cronan”, vilket tyder på att brudkronan omarbetades omkring 1688. [Källa: Fröderyd (F) LIa:1 1644-1707 Bild 870/Sida 169, ArkivDigital].

Kyrkans inventarium från omkring 1708 [datering saknas] belyser vad som hände med brudkronan. I punkt 7 står att den förgyllda kronan är omgjord och med stenar insatt. Punkt 5 redovisar en liten silverkanna som omgjordes och tillades silver av kronan, kronkedjan och kransen. I punkt 8 nämns kronask av koppar.

I kyrkans räkenskaper för 1689 nämns ”guldsmeden för silfkannan” och ”guldsmeden för Cronan” och kostnaden ”66 28”. [Källa: Fröderyd (F) LIa:1 1644-1707 Bild 920/Sida 179, ArkivDigital].

Ingen uppgift finns om den omarbetade brudkronans vikt i kyrkans inventarier från 1700-talet. Det är först i inventariet daterat den 27 augusti 1804 som brudkronans vikt om 59 lod är omnämnd, ”1 st BrudKrona, w. [wäger] 59 l [lod]”. [Källa: Fröderyd (F) LIa:3 1758-1920 Bild 3270/Sida 644, ArkivDigital].

Guldsmeden bakom brudkronan

Enligt protokollet från sockenstämman den 4 juli 1652 betalades ersättningen för brudkronan till Roluf guldsmed i Eksjö. Man kan därför anta att brudkronan var tillverkad av mästaren Roluf Olofsson som var verksam i Eksjö från omkring 1640. Däremot är det inte klarlagt vem som gjorde omarbetningen av brudkronan.

”Roluf guldsmedh” finns med i mantalslängden 1643 i Eksjö stad. I födelse- och dopböckerna hittar man honom under perioden 1640-1659 då hans barn föds i Eksjö. Ibland står han även som ”Roland guldsmedh”. I mantalslängden 1679 i Eksjö stad står han som ”Rådman Roluf Olofsson” och hustrun saknas.

Enligt uppgift från Södra Vedbo pastorat finns det en brudkrona från 1670-talet i Hults kyrka som är tillverkad av Eksjömästaren Roluf Olofsson. Brudkronan i Hults kyrka kan ge en vägledning om hur Fröderyd kyrkas brudkrona och tillhörande kopparask från 1600-talet kan ha sett ut.

Försvunnen eller förlorad

Fröderyd kyrkas brudkrona från 1640-talet har en väldigt intressant historia. Brudkronan kom till redan under drottning Kristinas regentperiod och det sätter onekligen kronan i ett unikt historiskt perspektiv. Den omarbetade brudkronan kom dock att säljas efter ett beslut i sockenstämman 1829 och motivet till försäljningen var troligtvis att kronan sällan användes. Nya stilideal kom med tiden att påverka brudkronornas utseende vad gällde storlek, utformning och material. Under 1800-talet blev brudkronor och kransar av myrten mycket vanliga och den traditionen fortsatte långt in på 1900-talet. I efterhand kan man kanske påstå att Fröderyd kyrkas historiska brudkrona blev utkonkurrerad av myrtenkronan.

Vad som hände med den brudkrona som såldes är fortfarande en ouppklarad historia. Ingen uppgift har hittats om köparen av brudkronan. Efterforskningar har gjorts hos Nordiska museet, Historiska museet, Riksantikvarieämbetets söktjänst Kringla, Jönköpings läns museum, Landsarkivet i Vadstena, Hallwylska museet och Vetlanda pastorat. Ingen av dessa institutioner eller pastoratet har kännedom om en äldre brudkrona från Fröderyd. Kontakt ha även tagits med Magnus Green, antikvarie med inriktning på kyrkliga och kulturhistoriska metallföremål. Magnus Greens bedömning är att brudkronan förmodligen sedan länge är nedsmält.

Nu närmare 200 år efter försäljningen av brudkronan kan man förstås ha synpunkter på beslutet som sockenstämman fattade. För min personliga del har beslutsprocessen kring försäljningen var mycket intressant att ta del av. Vad som idag värderas som unika kulturhistoriska föremål hade en annan betydelse i början av 1800-talet. Beslutet blev dock helt avgörande för Fröderyd kyrkas brudkrona från 1600-talet. En kulturskatt är nu försvunnen och kanske finns i någon privat samling eller är nedsmält och förlorad.

Avslutningsvis kan jag dock berätta att mina anfäder inte hade någon del i beslutet. Den enda anfader jag hade i Fröderyd vid den tiden var sockenskräddaren och backstugusittaren Anders Svensson som inte hade rösträtt i sockenstämman. Mina andra anfäder levde i Bäckaby och där finns den vackra brudkronan från 1600-talet kvar.

Av Ingela Fröderberg, Lidingö

Tack till Thomas Lindgren, webbredaktör, för historisk kunskap och värdefull hjälp

 

Läs även:

Äldre brudkronor i Sverige

Bäckaby kyrkas brudkrona från 1600-talet