Av Ingela Fröderberg

År 1666 får en ung skräddargesäll i Stockholm vid namn Sven Persson Brunk sitt bördsbrev utfärdat vid Västra häradsrätt. Med detta viktiga dokument i handen får han nu rätt att starta egen verksamhet i huvudstaden. Men hur hamnade denne skräddargesäll från Hultsjö socken i Småland med det ovanliga efternamnet Brunk i Stockholm. Ett namn som är starkt förknippat med den välkända släkten Brunk från socknarna Fröderyd och Bäckaby i Småland. Läs berättelsen om skräddaren Sven Persson Brunk – från den småländska landsbygden till huvudstaden. En omvälvande tid i Stockholms historia under 1600-talets stormaktstid.

Bördsbrev i Västra häradsrätt

I Stockholm levde i mitten av 1660-talet en ung man vid namn Sven Persson Brunk. Vid denna tid var han utbildad skräddargesäll och han ville nu ta nästa steg till mästarnivå med egen verksamhet inom sitt skrå. För det krävdes ett intyg, s.k. bördsbrev, som bevisade hans härkomst och sociala bakgrund. Bördsbrevet var ett formellt krav för att få burskap och därigenom rätt att etablera egen verksamhet som skräddarmästare och borgare i staden. Näringsverksamheten för hantverkare och köpmän i Stockholm var starkt reglerad och det ställdes stränga krav för dem som ville idka hantverk och handel i staden.

Vid Västra häradsrätt ordinarie höstting i Sävsjö i Norra Ljunga socken,1666-09-17 §7, beviljades ”Swen Pedersson Brunk, skräddare gesäll nu wistandeß i Stockholm Burßbreff å ting”. Av domen framgår att han är barnfödd i Västra härad i Småland av föräldrar som var boendes i Löneslätt i Hultsjö socken. Vidare är omnämnt att han är av ”ächta säng uthaf ährliga gudfruchtige Christne föräldrar”.

Sven Persson Brunks härkomst är beskriven i bördsbrevet. Hans föräldrar var Peder Lindormsson, ”een gammal krigzman uthi Salig högloflig Konung Gustavi Adolphi tidh öfwer 30 åhr”, och Märit Andersdotter. Svens farfar var Lindorm Birgersson i Gistingstorp i Hultsjö socken, vilken varit bisittare i Västra häradsrätt och ”herredagzman” (riksdagsman) 1617. Morbror till Sven var Åke Andersson i Kättorp i Hultsjö socken, ”nämbdeman än i lifwe och falkenbergens rättare i Småland”.  Bördsbrevet innehåller även en beskrivning av Sven Persson Brunks barndom. I domen står att han ”hafwer warit sina föräldrar een hörsam och lydigh son, stält sig ährligen och wäl aff barndom”. Av domen framgår även att han efter inrådan från sina ”föräldrars slächtz och förwanters inrådande begifwit sig till itt ährligit näringzmedel, skräddare ämbete, och är nu stånader i Stockholm”.

I domen nämns även att häradrätten erhållit ”goda budskap” om Sven Persson Brunk från det att han begav sig i väg till Stockholm. Avslutningsvis skriver rätten en hemställan rörande befordran till tjänst för Sven Persson Brunk med orden ”bönfallande till hwem han åtlijtandeß warder framdeleß till tienst och befordran dhe honom till dhet bäste promovere, och dhetta byrdz breff för sanning och rättwijsan skull kunnom honom icke förwägra”.

För Sven Persson Brunk utgjorde bördsbrevet inte enbart ett formellt intyg, utan en avgörande förutsättning för att påbörja ett nytt och betydelsefullt skede i hans liv som skräddare med egen verksamhet i Stockholm. Bördsbrevet uppfyllde de nödvändiga kraven för att få bedriva verksamhet i staden – född inom äktenskapet av aktade och hedervärda föräldrar med oklanderlig härkomst. Vidare styrktes hans sociala anseende av de goda rekommendationer som han erhållit från Västra häradsrätt. Med bördsbrevet i handen kunde han nu ansöka om inträde i skräddarämbetet och burskap i Stockholm, vilket skulle ge honom rätt att bedriva verksamhet som skräddare i staden.

Den unge Sven Persson Brunks liv tog en avgörande vändning när han lämnade hemmet i Hultsjö socken i Småland och begav sig till Stockholm för att lära sig skräddaryrket. Från ett stillsamt liv med bönder, torpare och sockenhantverkare på landsbygden till ett liv som skräddarmästare i rikets huvudstad – en stad fylld av livlig kommers med hantverkare, köpmän och ämbetsmän.

”Samma dagh Beviliadeß Swen Pederson Brunk skräddare gesäll nu wi=
standeß i Stockholm Burßbreff å ting, nu finnes i sanning dhet
bemelte Swen Pederson Brunk är barnfödd här nedre i Smålandh
och wäster häradt och ächta säng uthaft[?] ährliga gudfruchtige Christ=
ne föräldrar, som woro boendeß i Löneslätt uthi Hulsiö Sochn, hanß fa=
dher peder Linnormson war een gammal krigzman uthi Salig höglofligh
Konung Gustavi Adolphi tidh öfwer 30 åhr hanß faarfader Lindorm
Birgeson i gistingztorp, war länge bijsittiare uthi wäster häradz nämbd
och Herredagzman A:o 617. Men Swen pedersonß brunckz moder heet
märit Andersadotter hanß moorbroder är Åke Anderson i Kiättorp
nämbdeman än i lifwe och falkenbergens rättare i Småland, dhenne
Swen pederson brunk hafwer warit sina föräldrar een hörsam och
lydigh son, stält sig ährligen och wäl aff barndom, Så och medh sine
föräldrars slächtz och förwanters inrådande begifwit sig till itt ähr=
ligit näringzmedel, skräddare ämbete, och är nu stånader i Stockholm
och emädan wij sidermera hafwt spordt goda budskap och tiander
ifrå honom Swen pederson brunk, dhet han hafwer sedan han gaf sig
bort stält sigh ährligen och wäl. Ty wedertiänstligen bönfallande
till hwem han åtlijtandeß warder framdeleß till tienst och befor=
dran dhe honom till dhet bäste promovere, och dhetta byrdz breff
för sanning och rättwijsan skull kunnom honom icke förwägra,
till yttermehra wißo att så är å tinge publice bewitnat, och aff
tingzrättenom approberat, betygar Lagläsaren iämpte nämbden,
med häradz insegle här eedan under. Datum ut Supra.
uppå tingzrättenß wägnar.”
Text: Thomas Lindgren
Noter: Burßbreff=bördsbrev, herredagzman= riksdagsman, promovere= främja eller upphöja någon till en bättre position eller tjänst, approberat av approbera=godkänna.

Stormaktstidens Stockholm

Stormaktstiden varade i Sverige från början av 1600-talet till början av 1700-talet. Sverige var under den epoken en stormakt i norra Europa och Stockholm blev rikets administrativa, politiska och kulturella centrum. Sveriges regenter under den tiden var Gustav II Adolf, Kristina, Karl X Gustav, Karl XI och Karl XII. Det är mot den bakgrunden denna berättelse om Sven Persson Brunk utspelar sig – över 350 år tillbaka i tiden.

Under stormaktstiden på 1600-talet genomgick Stockholm en omvälvande förändring. Från att ha varit en liten medeltida stad blev nu Stockholm en livfull och betydande huvudstad. Under denna period mångfaldigades befolkningen och på 1680-talet uppgick invånarantalet till 60 000. Den ursprungliga staden, Stadsholmen, expanderade och ny bebyggelse tillkom på de intilliggande malmarna. Stockholm blev en stad för ämbetsmän, köpmän och hantverkare från hela Sverige och norra Europa.

Nedan visas en bild av Stockholm från 1693 ur bildverket Suecia antiqua et hodierna. Stadsholmen eller ”Staden mellan broarna” ligger i mitten av bilden och stadsdelen kallas idag för Gamla stan. Till vänster i bilden ligger stadsdelen Södermalm och till höger stadsdelen Norrmalm.

Det är inte känt när Sven Persson Brunk kom till Stockholm, men förmodligen kom han till Stockholm för att påbörja sin lärlingsutbildning hos en skräddarmästare. Enligt bördsbrevet från Västra häradsrätt 1666 är han omnämnd som skräddargesäll, vilket ger en viss vägledning. En rimlig bedömning är att han kom till Stockholm som tonåring under 1650-talets senare del eller i början av 1660-talet. För att bli skräddare med egen verksamhet i staden krävdes en lång utbildning – lärling, gesäll och mäster.

Det måste ha varit omtumlande för Sven Persson Brunk att lämna hemorten i Hultsjö socken i Småland och komma till storstadslivet i Stockholm. Vandringen till Stockholm och de närmare 40 milen tog honom en vecka och resan var säkert fylld av strapatser innan han kom till äventyret i staden. För att få en uppfattning om hur han upplevde mötet med Stockholm finns en ögonblicksskildring berättad av apotekarsonen Johan Lambert som kan ge en vägledning. Johan Lambert lämnade som 16-åring sin hemstad Nyköping och kom 1692 till Stockholm på väg till universitetet i Uppsala. Nedan visas utdrag ur hans berättelse. [Fotnot 1]

”Oxar som slås och flås mellan björnar, som råma, tofflor och skor som av hudarna redan äro beredda till köps i våningarna däruppöver […] linklädestvätterskor, halvt ner i vattnet, och bönder med skägg och båtsmän utan skägg, vedbärare och järnbärare från norr till söder, strömmande folk i gator och gränder, åkarkärror med körsvenner stående i ballance, korta chaiser, kareter och kuskar med skäggvax och mustascher, skyldrande stadsvakter, gardeskarlar marscherande upp, marscherande ner, håboiserande och trumpetande, granna kvinnfolk, brokota manfolk, pigor med hytter och kassar med mat och korgar med frukt, pojkar och hundar utan all ända, klockor, som klämta eller slå allt jämt och samt, som spela menuetter […].”

Skråväsendet i Stockholm

Av bördsbrevet i Västra häradsrätt 1666 framgår att skräddargesällen Sven Persson Brunk skulle söka tjänst i ”itt ährligit näringzmedel, skräddare ämbete” i Stockholm. För att arbeta som skräddare i staden krävdes medlemskap i skräddarämbetet och med hjälp av bördsbrevet kunde nu Sven Persson Brunk ansöka om inträde i skräddarskrået.

Sven Persson Brunk hade nu avslutat sin lärlingsutbildning och han var nu skräddargesäll med ett eftertraktat gesällbrev som bevis för sin hantverksskicklighet. En skräddargesäll kunde inte starta egen verksamhet i staden – nästa steg i yrkeslivet var att söka tjänst hos en skräddarmästare i staden. Först efter att han genomgått gesällstadiet och klarat mästarprovet och fått mästarbrevet kunde han ansöka om burskap i Stockholm med rätt att bedriva egen näringsverksamhet som skräddarmästare och borgare i staden.

Skråväsendet var hårt reglerat på 1600-talet och av konkurrensskäl tilläts endast hantverk och handel inom städerna. Det s.k. skråtvånget innebar att ingen fick verka som hantverkare eller köpman utan att vara medlem av ett skrå. Skråna hade särskilda bestämmelser som reglerade medlemskap, utbildning, arbetsvillkor, kvaliteten på arbetet och prisfrågor. Men skråna hade också en viktig social funktion och de gav stöd till hantverkare och dess familjer vid behov – ett socialt skyddsnät för de mest behövande.

Den äldsta bevarade stadgan för ett hantverksyrke i Stockholm var kung Magnus Erikssons stadga från 1356 som gällde skräddarna. Skräddarnas skrå eller ämbete bildades 1501 då yrkena skräddare och överskärare slogs samman genom en förordning utfärdad av Borgmästare och råd i Stockholm. En modernisering av bestämmelserna kom med 1720 års skråordning. Skråväsendet upphörde i mitten av 1800-talet då fri näringsverksamhet infördes.

De olika skråna i Stockholm hade egna hus i staden. Skräddarämbetet hade sitt hus i kvarteret Pandora i Gamla stan. Huset var under åren 1627–1842 beläget i Skräddargränd som ligger mellan Västerlånggatan och Stora Nygatan. Skräddarämbetet hade utskänkningstillstånd och krogen hade genom åren olika namn som t.ex. Lilla Druvan. Här tillbringade skräddarna tid tillsammans och diskuterade yrkesfrågor, politik och vad som hände i staden för övrigt. En plats som kom att bli en central samlingspunkt för Sven Persson Brunk och hans yrkeskollegor. Det ursprungliga huset finns inte kvar, men motsvarande adress idag är Skräddargränd 2B.

Vigsel i Stockholm

Sven Persson Brunk arbetade som skräddargesäll i Stockholm 1666 och ett rimligt antagande är att han en tid därefter ville stadga sig och bilda familj. Frågan är nu förstås vem som skulle bli hans blivande hustru, en kvinna från hembygden i Småland eller en kvinna boendes i staden. För Sven Persson Brunk blev valet av brud speciellt – han kom att gifta sig med en tyskättad kvinna.

Vigseln mellan Sven Persson Brunk och Sophia Mebeß ägde rum den 16 juni 1669 i Sankta Gertruds kyrka, även kallad Tyska kyrkan, i Gamla stan. Vigselnotisen som är skriven på tyska lyder ” ”Schwen Bruck, Schneider, mit Jungf. Sophia Mebeß, sehl. Ehrn Joachimi Mebii, Pastorn in Mechlenburg, nachgebliebenen ehel. Tochter.” En översättning av vigselnotisen blir ”Schwen Bruck, Skräddare, med Jungfru Sophia Mebeß, salig Herr Joachimi Mebii, Pastorn i Mechlenburgs, efterlämnade äkta dotter.”

Vigselnotisen är kortfattad och innehåller ingen vidare information om Sophia Mebeß härkomst än uppgiften om fadern.

Tyska kyrkan tillhörde Tyska Sankta Gertruds församling som är en icke-territoriell församling, vilket innebär att församlingen saknar ett geografiskt avgränsat område. Sven Persson Brunk tillhörde dock Nikolai församling i Gamla stan. Nikolai församling heter idag Storkyrkoförsamlingen. Nedan en bild från 1896 av Gamla stan med slottet i centrum samt Storkyrkan (f.d. Nikolai kyrka) till vänster om slottet. Tyska kyrkan (Sankta Gertruds kyrka) med det spetsiga höga tornet syns närmast till vänster i bilden.

Sven Persson Brunks val av hustru blev onekligen annorlunda än vad som var brukligt vid den tiden. Kanske låg förklaringen i stadens mångkulturella sammansättning där influenser utifrån var en del av vardagen eller så hade han förbindelser i Tyskland genom yrket eller via släktband. Det är inte känt när i tiden eller under vilka omständigheter Sophia Mebeß kom till Stockholm. Det mesta talar för att Sophia Mebeß fanns i Stockholm före vigseln. Men det kan förstås inte uteslutas att Sven Persson Brunk hade förgreningar i Tyskland och på den vägen lärde känna Sophia Mebeß. Nu väntade ett spännande liv i staden för de båda med yrkesliv och framtida familj.

Mantals- och kronotaxeringslängder i Stockholms stad

För att söka efter skräddaren Sven Persson Brunk i Stockholm kan man använda sig av mantals- och kronotaxeringslängder i Stockholms stad. Det finns register till mantalslängder från 1652 och kronotaxeringslängder från 1725. Registren är sorterade på efternamn i bokstavsordning och innehåller uppgifter om namn och yrke.

Sven Persson Brunk finns med i register till mantalslängder 1676 som avser hela staden och 1683 i stadens östra del. I registren står han som, ”Brunck, Sven, skräddare”. Mantalslängden 1676 för hela staden finns bevarad, men mantalslängden 1683 för stadens östra del saknas. Sven Persson Brunk finns inte med i register till mantalslängd 1692.

I mantalslängd daterad den 4 februari 1676 står ”M. Swen Brunck, skräddare” upptagen med sitt hushåll längst ner i nedanstående utdrag ur längden; Borgare 1, Hustru 1, Barn 3, Dräng och pojkar 2, Pigor 1. Enligt mantalslängden är Sven Persson Brunk skräddarmästare och borgare med hustru och tre barn. I hushållet ingick även 2 drängar/pojkar (lärpojke eller lärling) samt 1 piga, men inga gesäller fanns upptagna i längden. Sven Persson Brunk bodde i andra roten i östra kvarteret i staden, vilket är motsvarande Gamla stan. I marginalen till vänster är antecknat att familjen bodde i mäster Daniels hus.

Brunk eller Brunck är mycket ovanligt namn och den ende Brunk/Brunck som påträffats i registren för 1676 och 1683 är skräddarmästaren ”Sven Brunck”. Det är först i registren från 1711 som fler med efternamnet Brunk/Brunck återfinns. Sven Persson Brunks efternamn var väldigt speciellt under andra hälften av 1600-talet i Stockholm.

Familjen i Stockholm

Sven Persson Brunk och hans hustru Sophia Mebeß barn föddes i Nikolai församling, som idag motsvaras av Storkyrkoförsamlingen. Kyrkböcker från 1600-talet är inte alltid kompletta och ibland saknas viktig information för att man med bestämdhet kan bekräfta ett barns födelse i födelse- och dopböckerna. Men i Stockholm finns en annan sökmöjlighet och det är via Stockholms stadsarkivs register ”Äldre kyrkböcker i Stockholms stad”. Det är ett personregister där man söka i de äldsta kyrkböckerna i Stockholm. Registret är sorterat på församling, kyrkobok, personnamn och tid med sidhänvisning till motsvarande kyrkoboksvolym. För Nikolai församling finns uppgifter i registret från 1546 och fram till 1880-talet. [Fotnot 2]

I födelse- och dopböckerna för Storkyrkoförsamlingen har 9 barn till Sven Persson Brunk och Sophia Mebeß kunnat identifieras – Petter, Maria, Jochum, Sophia, Sven, Jacob, David, Elisabet och Lennart. Barnen är födda under åren från 1670 till 1688. En reservation för sonen Jacob måste dock göras då fadern, ”skräddaren m. Swens”, efternamn saknas i födelsenotisen. Födelsenotisen för sonen Gabriel saknas, men han finns omnämnd i ett husförhör 1687 hos Sven Persson Brunk.

Nedan redovisas en sammanställning över barnen till Sven Persson Brunk och Sophia Mebeß – 10 barn, 7 söner och 3 döttrar.

Sonen Jochum var säkert uppkallad efter sin morfar, pastorn ”Joachimii Mebii”. Namnet Jochum är en tysk form av Joakim. Lennart är en namnform av Linner och Lindorm, så sonen Lennart fick förmodligen sitt namn efter sin farfars far, riksdagsmannen Lindorm Birgersson.

Det kan givetvis finnas fler barn, men man får förhålla sig till de faktiska uppgifter som finns. Värt att notera är att det inte finns några barn födda under andra halvan av 1670-talet. Det är möjligt att fler barn skulle kunna hittas i andra församlingar i Stockholm, men det är inte efterforskat. Vilka av barnen som överlevde barn- och vuxenlivet blir svårt att bestämma då död- och begravningsböckerna för Storkyrkoförsamlingen börjar först 1725. Det finns heller inga upplysningar om testamenten m.m. i kyrkoräkenskaperna avseende avlidna barn till Sven Persson Brunk. Men dödligheten var stor under denna tid och man kan utgå från att inte alla barn kom att bli vuxna.

För att ytterligare komplicera familjebilden, så finns det en Susanna Svensdotter Brunk som skulle kunna vara dotter till Sven Persson Brunk. Hon finns omnämnd i vigseln den 27 december 1710 i Katarina församling i Stockholm – ”Schergianten Didrich Antonii född i Stralsund” och ”Susanna Swänsdotter Brunck född här i Stockholm”. Men då hennes födelsenotis eller annat dokument som kopplar henne till Sven Persson Brunk och Sophia Mebeß inte hittats, så finns hon inte uppräknad som barn i familjen. [Fotnot 3a]

När det gäller sonen Jacob, så kan nämnas att det finns en bouppteckning efter en guldsmed vid namn ”Jakob Brunck” i Stockholm, 1745/2:151. I bouppteckningen är skepparen ”Gabriel Brunck” omnämnd som bror. Uppgiften finns att se i Bouppteckningsregister i renskrift 1701–1750, D 1 A/7, Stockholms stad. [Fotnot 3b]

Sven Persson Brunk och Sophia Mebeß familj bodde i Gamla Stan under tiden 1670 till 1688, med reservation för andra halvan av 1670-talet. Av födelsenotiserna framgår att familjen 1686 bodde på Österlånggatan och 1688 i Hoparegränden. Dessa gator ligger båda i östra delen av Gamla Stan, mellan slottet och Järntorget. Det var vanligt att byta bostadsadress i Stockholm vid den tiden, vilket familjen förmodligen gjorde som hyresgäster i andra personers hus.

Husförhörslängder i Storkyrkoförsamlingen

Nedan redovisas utdrag ur husförhör 10 mars 1676, 1686 och 1687 hos skräddarmästaren ”Swhän Pärßon”, ”Sven Brunk” respektive ”Swhen Brunck” bosatt i östra kvarteret i Gamla stan. Hustrun Sophia Mebeß är inte omnämnd i husförhören, men några av barnen finns med. I husförhör 1676 finns dottern ”Maria Swensdotter” 5 år och sonen ”Jochum Swensson” (Swensdotter) 3 ½ år omnämnda. I husförhör 1686 är endast sonen ”Jochum” omnämnd samt en flicka Anna som inte är identifierad. Det sista husförhöret från 1687 nämner sönerna ”Jochum Brunck” och ”Gabriel Brunck”.

Sven Persson Brunk har inte påträffats i husförhörslängd 1700–1705 för Storkyrkoförsamlingen. Den längden upptar inre och östra kvarteren i Gamla Stan och frågan är varför han inte finns med i denna längd. Det skulle kunna betyda att Sven Persson Brunk har flyttat inom eller från församlingen alternativt avlidit. Men tyvärr saknas relevanta kyrkoböcker för denna period så frågan vad som hände Sven Persson Brunk kvarstår.

Burskap i Stockholm

För att bli borgare i Stockholm på 1600-talet krävdes burskap, vilket innebar att personen fick rätt att bedriva hantverk och handel i staden. När Sven Persson Brunk blev borgare i Stockholm är inte känt, men det måste ha varit före 1676 då han det året står som borgare i mantalslängden. Han måste således ha fått burskapet någon gång mellan 1666, då han det året erhöll bördsbrevet av Västra häradsrätt, och 1676. Skräddarmästare blev han innan 1670, då han står som mäster i första barnets födelsenotis. Ett rimligt antagande är att Sven Persson Brunk blev borgare strax före vigseln 1669 och därmed kunde erbjuda en blivande hustru en tryggad framtid.

För att Sven Persson Brunk skulle kunna ansöka om burskap i Stockholm måste han uppfylla vissa krav och redovisa erforderliga intyg – mästarbrev, medlemskap i skräddarämbetet, bördsbrev samt två löftesmän som gick i god för honom. Han var också förpliktad att erlägga burskapspenning för att erhålla eller ”vinna” burskap i staden. Ansökan om burskap gjordes till Handelskollegiet i Stockholm och beslut om burskapet fattades av stadens borgmästare och rådmän.

Efter besök hos Stockholms stadsarkiv och genomgång av Handelskollegiet Borgarböcker, huvudserie D I a 1:5, som avser ett personregister i renskrift för 1601 – 1688, så hittades Sven Persson [Brunk], borgare för år 1672. Nedan visas ett utdrag ur ansökan om burskap 23 april 1672 till Handelskollegiet. Av ansökan framgår att Sven Persson Brunks löftesmän var ”Mr. Gabriel Bickerman skreddare och S. [Salig?] Giesebrand von Strossen dantzikes handlare”. Vad gäller burskapspenningen ser man att han först var ålagd att betala 18 riksdaler silvermynt till kollegiet, men kollegiet kunde inte förmå honom att betala mer än 7 riksdaler silvermynt. Sven Persson Brunk saknade tydligen medel till den av kollegiet begärda burskapspenningen, utan i stället fick skräddarämbetet plikta för att han inte kunde betala hela beloppet.

Efter godkännande av Handelskollegiet fick borgaren Sven Persson Brunk rätt att bedriva egen verksamhet som skräddarmästare. Men burskapet innebar också förpliktelser gentemot staden som skatteplikt, skyldighet att delta i stadens försvar och säkerhet samt följa stadens lagar och regler. Borgarna hade även skyldighet att göra krigstjänst åt kungamakten. Med burskapet följde även en skyldighet att hålla lärlingar och gesäller.

Sven Persson Brunk hade nu uppnått en viktig samhällsposition som borgare i staden. En status som formellt bekräftades genom en högtidlig ceremoni där han avlade den s.k. borgareden inför stadens borgmästare. Eden innebar ett löfte om trohet och lydnad gentemot kungen, borgmästaren och rådet samt ståthållaren. Ceremonin markerade en viktig övergång i Sven Persson Brunks liv – från en enkel hantverkare till en respekterad yrkesverksam borgare och fullvärdig medborgare i staden.

När Sven Persson Brunk svor borgareden var Karl XI kung. En förmyndarregering under ledning av Karl XI:s mor, drottning Hedvig Eleonora, styrde dock landet fram till 1672 då Karl XI blev myndig.

Nedan borgareden från drottning Kristinas regentsperiod 1644–1654.

Burskapshandlingarna i Stockholm finns registrerade hos Handelskollegiet. Här finns register över de borgare som erhållit burskap i Handelskollegiet, se borgarböcker huvudserie DI1I. Handelskollegiets protokoll, s.k. tänkeböcker, innehåller protokoll från kollegiets sammanträden och är viktiga dokument vid efterforskning av borgare i staden, se protokoll huvudserien AI. Handelskollegiets protokoll finns digitaliserade hos ArkivDigal. [Fotnot 4]

Efter en översiktlig genomgång av Handelskollegiets handlingar har dessvärre inte protokollet rörande Sven Persson Brunks ansökan om burskap påträffats. Men arkivhandlingar är inte alltid kompletta och protokoll saknas för vissa år.

Svea hovrätt och Stockholms Magistrat och Rådhusrätt

I början av 1670-talet var Sven Persson Brunk nyetablerad som skräddarmästare i staden. För sin försörjning var han beroende av de uppdrag han kunde få i staden, men även beställarnas betalningsförmåga kunde påverka verksamheten och skapa ekonomiska problem. Det finns ett ärende i Svea hovrätt från 1674 som berör Sven Persson Brunk och som kan illustrera de problem han hade med ekonomin.

Ärendet i Svea hovrätt gäller ett inventarium efter den avlidne handelsmannen ”Nilß Månßon Wigge” och inventariet innehåller en förteckning över lös egendom. I ”Utgående och Betahlande Giäldh och Skuldh” finns ”Swen Persson Brunck” upptagen med fordran om 113 riksdaler och 19 öre kopparmynt gentemot sterbhuset (dödsboet), se nedan. Det var en stor summa pengar vid den tiden och att ligga ute med pengar påverkade givetvis verksamhetens ekonomi och familjens levnadsvillkor. Sterbhuset hade dock betalningsförmåga, men processen med återbetalning av fordringar kunde ta tid och Sven Persson Brunks ekonomi förmodligen hårt ansträngd under denna period.

I handlingar i Stockholms Magistrat och Rådhusrätt finns ärenden som berör Sven Persson Brunks familj. Magistraten var stadens administrativa och styrande myndighet och rådhusrätten fungerade som domstol. Rådhuset låg vid Stortorget i Gamla stan och där fanns stadens förvaltning och domstol.

En dag i mitten av februari 1684 blev Sven Persson Brunks hustru Sophia Mebeß kallad till förhör i Rådhuset för att vittna om familjens svåra belägenhet inför Handelskollegiet. Det kan inte ha varit lätt för Sophia Mebeß att ställas inför höga ämbetsmän och berätta om familjens svårigheter. Familjen var priviligerad i samhället genom Sven Persson Brunks borgerskap, men livet i staden kunde även vara hårt för en skräddarmästare.

Vid sammanträde den 14 februari 1684 i Handelskollegiet deltog borgmästaren Michael Törne och rådmannen Jonas Hansson Merling. Flera ärenden avhandlades den dagen och ett av dem gällde Sven Persson Brunks anhållan om uppskov med skatten för 1683. Det året var han taxerad till 1 riksdaler och 6 öre, med reservation för tolkningsproblem av beloppet.

 I nedanstående protokoll kan man läsa att Sven Persson Brunk är ”så af sig kommen at han eij mechtar hålla mer ähn een poijke [lärling]”. Vidare nämns Sophia Mebeß försäkran i kollegiet – ”hustrun her i Collegio bedyrade på det högsta merendeels wara ledig, förmedelst det att eij något arbete wanckar, lijda stoor nöd medh deres 5 Barn uthi lijfzoppehälle.”

Protokollet är ett intressant tidsdokument som vittnar om familjens allvarliga ekonomiska situation. Sven Persson Brunk var helt beroende av beställningar från stadens uppdragsgivare för familjens försörjning, men konkurrensen om arbetstillfällen var säkert svår under vissa perioder. Familjen var uppenbarligen utfattiga, vilket ordet ”af sig kommen” vittnar om. Hustrun Sophia Mebeß vittnesbörd inför kollegiet är både sorgligt och djupt tragiskt. Hennes känslosamma ord om att familjen med de fem barnen skulle lida stor nöd om inte maken erhöll något arbete berör.

Det finns mycket att hämta i Rådhusrättens protokoll och i ett kriminalmålsprotokoll den 3 juli 1686 är sonen ”Jockom Brunck” inkallad till Rådhuset för förhör. Det är ett långt protokoll på över 10 sidor där Jochum Brunk och hans kamrat Johan Kyhl tvingas vittna inför rätten vad som försiggick ”natten för sidsta Mißommars natt” då de gått brandvakt i staden och ett handgemäng uppstod med en tjänare vid namn Mårten Grelsson. Det blev bråk med yxor, påkar, nappatag och Mårten Grelsson skulle föras till ”Corps de Gardet” där stadsvakten och arrestlokalen fanns. Allt detta på grund av att tjänaren saknade en halsduk som visade sig vara hos tvätterskan. Nu var Mårten Grelsson ingen vanlig tjänare utan i tjänst hos ”hans Exellence Hr Envoyen [diplomatiskt sändebud]”. Bråket handlade också om att de skulle ha gjort intrång på gården tillhörande envoyéns hus. Båda pojkarna uppmanades av rätten att bekänna sanningen, men de nekade till anklagelserna och skyllde på andra. Ärendet blev efteråt återremitterat och Jochum och Johan klarade sig undan rättvisans påföljd. Historien kunde ha tagit en annan vändning om Sven Persson Brunk själv hade tagit brandvakten, som ingick i hans skyldigheter som borgare, men i stället överlät ansvaret på sonen. Det är en spännande läsning om sonen Jochum Brunk och samtidigt en historisk skildring av en händelse i Stockholmsnatten. Det blev säkert ingen rolig dag hemma hos familjen Brunk och allra minst för Jochum.

Sven Persson Brunks död

Det sista livstecknet efter Sven Persson Brunk som hittats i de olika arkiven är från sonen Lennarts födelsenotis 1688, så frågan är vad som kunde ha hänt honom. I Sverige rådde vid den tiden inga större konflikter eller krig som påverkade livet i staden. Det var först med Stora nordiska kriget 1700–1721 som förhållanden förändrades drastiskt i hela landet. Men även den stora hungersnöden under 1690-talet som drabbade hela landet och pesten som kom till Stockholm 1710 kan ha påverkat Sven Persson Brunks livsöde. Dödligheten var stor under dessa kristider och i pesten dog över 20 000 personer eller närmare en tredjedel av Stockholms befolkning.

Död- och begravningsböckerna i Storkyrkoförsamlingen börjar först 1725, vilket försvårar sökandet efter Sven Persson Brunks dödsfall. Det är också möjligt att familjen var utflyttad ur församlingen. I stället får man söka efter honom i bouppteckningar för Stockholms stad, vilka är registrerade hos Stockholms rådhusrätt. Digitaliserade bouppteckningar finns för åren 1598–1860, se bouppteckningar 1598–1924 (F1 A). Först behöver man dock använda sig av de digitaliserade bouppteckningsregister som finns för åren 1598–1860, se bouppteckningsregister i renskrift (D1 A). Digitaliserade handlingar finns hos Riksarkivet och ArkivDigital. [Fotnot 5]

Efter sökande i bouppteckningsregistren hittar man ”Brunck Sven, skräddare” och ”Brunck Sofia, f. Beckerman” omnämnda i en bouppteckning från 1711 efter Johan Calabis, 1711/I/2:891, se nedan.

Bouppteckningen efter borgaren och skräddarmästaren Johan Calabis är intressant då Sophia Beckerman omnämns som syssling på mödernet till hans avlidna dotter Anna Margaretha, vars mor var avlidna Brita Beckerman. I ovanstående utdrag ur bouppteckningsregistret står dock Sofia Beckerman med efternamnet ”Brunck”, så frågan är vilken koppling det finns mellan Beckerman och Brunck/Brunk.

Inventarium efter den avlidne skräddaren Johan Calabis upprättades den 24 april 1711. Närvarande vid inventeringen var bland annat ”hustru Sophia Beckerman med des Ombudzman Wagthmästaren Frantz Schröder”. I nedanstående utdrag ur bouppteckningen står ”Sven Brunck” omnämnd som make till Sophia Beckerman – ”hustru Sophia Beckerman Skräddarens Sahlige Sven Bruncks efterlembnade Enkian”. Eftersom Sophia Beckerman i bouppteckningen är omnämnd som änka efter ”Sven Brunck”, så är det rimligt att anta att det är skräddaren Sven Persson Brunk som avses och att han avled före 1711.

I äldre kyrkoböcker i Stockholm stad för Nikolai församling finns en viktig koppling mellan namnen Brunk och Beckerman. I dopböcker barnregister 1623–1717 för Nikolai församling finns Sven Persson Brunks dotter Elisabet, född 19 juli 1686, antecknad med föräldrar ”Sven Brunck, skräddare och Sofia [Beckerman]”, se nedan. Sven Persson Brunks hustru vid vigseln 1669 var Sophia Mebeß och i sista barnets födelsenotis 1688 står modern som ”Sophia Merbits”. Men hur Sophia Mebeß kom att heta Sophia Beckerman kräver mer forskning.

Sven Persson Brunks dödsfall har inte hittats i de olika arkiven i Stockholm. Av bouppteckningen ovan framgår dock att Sophia Beckerman var änka 1711 och Sven Persson Brunks dödsfall måste således ha skett innan dess. En annan iakttagelse är att han inte finns med i personregistret till 1701 års kronotaxeringslängd i Stockholm. [Fotnot 6]. Det ställer frågor ifall han skulle vara död redan före 1701. Men andra orsaker till att han saknas i kronotaxeringslängden skulle kunna vara att han var utflyttad ur församlingen eller på grund av sjukdom eller ålder var avförd från taxering. Det finns tyvärr inget ordentligt svar när Sven Persson Brunk avled, men historien om hans liv och gärningar lever vidare i denna berättelse.

Efterord

Det här är inte enbart en berättelse om skräddaren Sven Persson Brunk som levde i Stockholm under andra hälften av 1600-talet, utan även en resa i 350 år gamla arkiv i Stockholms stad. Det är inte alltid lätt att forska i de historiska arkiven, men det är en spännande upplevelse att få möjlighet att läsa i de bevarade dokument som handlar om skräddaren Sven Persson Brunk. Det ger trots allt en inblick hur livet kunde gestalta sig för en hantverkare och dennes familj i ett historiskt skede i Stockholm.

Sven Persson Brunk föddes troligtvis i början av 1640-talet i Hultsjö socken i Småland och han var samtida med min ana Per Brunksson, även kallad Per Brunk, som kom från Bäckaby socken. Per Brunkssons farmors far var kvartermästaren vid Smålands ryttare, Jon Brunk, som levde i Bäckaby socken på 1500-talet. Det är möjligt att det kan finnas släktförgreningar mellan Sven Persson Brunk från Hultsjö socken och släkten Brunk från de närliggande socknarna Bäckaby och Fröderyd. Det är en spännande tanke som kräver mer forskning än vad som ligger inom ramen för denna berättelse.

Tack till Thomas Lindgren för inspiration och kunskap om släkten Brunk samt redigeringshjälp.

Av Ingela Fröderberg, Lidingö

Har du kommentarer eller vet mer?

Har du synpunkter eller vet mer? Kontakta då mig.

Källhänvisningar och fotnoter

Bild 1: Gravyr av Stockholm ur bildverket Suecia antiqua et hodierna, 1693, och skräddargesällen Sven Persson Brunk (redigerad bild)
Källa: Kungliga biblioteket – kolorering av Per Idborg och ChatGPT-Open AI, Ingela Fröderberg

Bild 2: Utdrag ur Västra häradsrätt 1666-09-17 §7 – Bördsbrev skräddargesällen Sven Pedersson Brunk
Källa: ArkivDigital: Göta Hovrätt – Advokatfiskalen Jönköpings län (F) EVIIAAAC:28b (1665–1674) Bild: 530 Sida: 41 och Bild: 540 Sida: 43
Länk: https://app.arkivdigital.se/volume/v190305?image=540

Bild 3: Gravyr ”Stockholm från öster” från 1693 ur bildverket Suecia antiqua et hodierna av Willem Swidde (ca 1660–1697) och Erik Dahlbergh (1625–1703)
Källa: Kungliga biblioteket KoB Dahlb. I:13 Ex. I.
Länk: https://stockholmskallan.stockholm.se/post/31626

Bild 4: Skräddaregesällen Sven Persson Brunk i Stockholm, 1666
Källa: ChatGPT-Open AI, Ingela Fröderberg

Bild 5: Utdrag ur Vigselböcker 1640–1734, Tyska S:ta Gertruds församling, Stockholm – Vigsel 16 juni 1669 mellan ”Schwen Bruck” och ”Sophia Mebeß”
Källa: Tyska S:ta Gertruds kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, huvudserie, SE/SSA/0017/C I/1a (1639–1688), bildid: C0056733_00032, sida 44

Bild 6: Utsikt över Gamla Stan från Södermalm, Stockholm, 1896, Stadsmuseet i Stockholm
Länk: https://arkivkopia.se/sak/digstad-SSMC001557S-0

Bild 7: Brudparet Sven Persson Brunk och Sophia Mebeß i Stockholm, 1669
Källa: ChatGPT-Open AI, Ingela Fröderberg

Bild 8: Mantals- och kronotaxeringslängder i Stockholms stad
Länk: https://sok.riksarkivet.se/mantalslangder-stockholms-stad

Bild 9: Utdrag ur Mantalslängd 4 Febr. 1676 i andra roten i Östra kvarteret, Hela staden, Stockholm – ”M. Swen Brunck, skräddare”
Källa: Överståthållarämbetet för uppbördsärenden, År 1676, SE/SSA/0031/06/G 1 BA/G 1 BA:5/1 (1676), bildid: A0057005_00035
Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057005_00035

Bild 10: Skräddaren Sven Persson Brunk och hustru Sophia Mebeß med barn i Stockholm
Källa: ChatGPT-Open AI, Ingela Fröderberg

Bild 11: Barn till Sven Persson Brunk och Sophia Mebeß – Bildcollage av Ingela Fröderberg
Källa: Storkyrkoförsamlingens kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, huvudserie, SE/SSA/0016/C I a 1/4 (1670–1687), bildid: C0056411_00001 och Storkyrkoförsamlingens kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, huvudserie, SE/SSA/0016/C I a 1/5 (1688–1704), bildid: C0056412_00001
Källa: Storkyrkoförsamlingens kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/SSA/0016/A I/1a (1667–1695), bildid: C0056270_00104, sida 188 (Gabriel)

Bild 12: Storkyrkan i Gamla Stan, Stockholm, omkr 1900, Riksantikvarieämbetet och Barndop för Sven Persson Brunk och hustru Sophia Mebeß (redigerad bild)
Källa: Storkyrkan (f.d. Sankt Nikolai kyrka) i Gamla Stan, Stockholm, omkr 1900, Riksantikvarieämbetet och ChatGPT-Open AI, Ingela Fröderberg
Länk: https://arkivkopia.se/sak/raa-16000200109383

Bild 13: Husförhör 10 mars 1676 hos ”m. Swhän Pärßon, skräddarens huus”, Östra kvarteret i Gamla Stan, Storkyrkoförsamlingen, Stockholm
Källa: Storkyrkoförsamlingens kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/SSA/0016/A I/1b (1676–1677), bildid: C0056271_00030, sida 42

Bild 14 t.v.: Husförhör 1686 hos ”Skr. m Sven Brunk”, Östra kvarteret i Gamla Stan, Storkyrkoförsamlingen, Stockholm
Källa: Storkyrkoförsamlingens kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/SSA/0016/A I/1a (1667–1695), bildid: C0056270_00090, sida 160

Bild 14 t.h.: Husförhör 1687 hos ”m. Swhen Brunkz huus”, Östra kvarteret i Gamla Stan, Storkyrkoförsamlingen, Stockholm
Källa: Storkyrkoförsamlingens kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/SSA/0016/A I/1a (1667–1695), bildid: C0056270_00104, sida 188

Bild 15 a: Utdrag ur Handelskollegiets protokoll 23 april 1672, Stockholm – Burskap Sven Persson Brunk
Källa: ArkivDigital: Handelskollegiet (AB) AI:13 (1672) Bild: 240 Sida: 41 och Bild: 250 Sida: 43

Bild 15 b: Sven Persson Brunk avlägger burskapseden, Rådhuset i Stockholm
Källa: ChatGPT-Open AI, Ingela Fröderberg

Bild 16: Borgared från 1600-talet, drottning Kristina
Länk: https://stockholmskallan.stockholm.se/post/7896

Bild 17: Utdrag ur protokoll 1674 i Svea hovrätt avseende inventarium efter ”Nilß Månßon Wigge” – Utgående och Betalande Gäld och Skuld ”Swen Persson Brunck”
Källa: Svea Hovrätt, Huvudserie [Liber causarum], SE/RA/420422/01/E VI a 2 aa/328 (1678), bildid: A0068247_00142
Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0068247_00142

Bild 18: Gamla rådhuset vid Stortorget i Gamla stan, Stockholm, 1768, och Sophia Mebeß (redigerad bild)
Källa: Fil:Rådstugan Stortorget 1768.jpg, Wikipedia och ChatGPT-Open AI, Ingela Fröderberg
Länk: https://sv.wikipedia.org/wiki/Rådstugan,_Stockholm

Bild 19: Utdrag ur protokoll 14 februari 1684 i Handelskollegiet, Stockholm – ”Swen Persson Brunck” och hustru
Källa: ArkivDigital: Handelskollegiet (AB) AI:25 (1684) Bild: 210 Sida: 29
Länk: https://app.arkivdigital.se/volume/v1023163?image=210
Anm. Riksarkivet: Handelskollegiet (Stockholm), AI, är inte digitaliserat

Bild 20: Utdrag ur Kriminalmålsprotokoll 3 juli 1686 i Stockholms Magistrat och Rådhusrätt – ”Jockom Brunck” och ”Johan Kyhl” i Gamla Stan (redigerad bild)
Källa: Stockholms Magistrat och Rådhusrätt, Kriminalmålsprotokoll, huvudserie, SE/SSA/0138/A 2 a/21 (1686), bildid: A0054819_00189 och ChatGPT-Open AI, Ingela Fröderberg
Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0054819_00189

Bild 21: Utdrag ur Bouppteckningsregister i renskrift 1701–1750, D 1 A/7, Stockholms stad – ”Brunck Sven, skräddare” och ”Brunck Sofia, f. Beckerman”, se bouppteckning 1711/I/2:891
Källa: Justitiekollegium 1637–1856, Förmyndarkammaren 1667–1924, Rådhusrättens 1:a avdelning 1850–1924, Bouppteckningsregister i renskrift, SE/SSA/0145A/D/D 1/D 1 A/7 (1701–1750), bildid: C0108849_00206
Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0108849_00206

Bild 22: Utdrag ur Bouppteckning 1711/I/2:891 i Stockholms rådhusrätt – Skräddarmästare Johan Calabis
Källa: ArkivDigital: Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning (AB) F1A:71 (1711) Bild: 4320 Sida: 891 till Bild: 4370 Sida: 896
Länk: https://app.arkivdigital.se/volume/v222369?image=4320
Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107552_00447

Bild 23: Utdrag ur Dopböcker barnregister 1623–1717 för Nikolai församling, sid 132, Stockholms stadsarkiv – ”Elisabet” född 19/7 1686, dotter till ”Sven Brunk, skräddare” och ”Sofia [Beckerman]”
Källa: Äldre kyrkböcker i Stockholms stad, Nikolai församling, Dopböcker barnregister 1623–1717, Stockholms stadsarkiv
Länk: https://sok.stadsarkivet.stockholm.se/bildarkiv/egenproducerat/kyrkobok/K168O0121-0140.pdf

Bild 24: Målning av Stockholm, 1700-talets första del och änkan Sophia Beckerman (redigerad bild)
Källa: Stockholms stadsmuseum och ChatGPT-OpenAI, Ingela Fröderberg
Länk: https://slakthistoria.se/slaktforskning/stockholm/stockholm-1600-tal

Fotnot 1: Avsnitt Stormaktstidens Stockholm – Utdrag ögonblicksskildring Stockholm 1692, av Johan Lambert
Länk: https://slakthistoria.se/slaktforskning/stockholm/stockholm-1600-tal#En-16-arings-vittnesmal-om-den-stora-staden

Fotnot 2: Avsnitt Familjen i Stockholm – Äldre kyrkböcker i Stockholms stad, Stockholms stadsarkiv.
Länk: https://sok.stadsarkivet.stockholm.se/Databas/aldre-kyrkbocker/Sok?sidindex=0

Fotnot 3a: Avsnitt Familjen i Stockholm – Vigsel 27 december 1710 i Katarina kyrka, Stockholm, mellan ”Didrich Antonii” och ”Susanna Swänsdotter Brunck”
Källa: Födelse- och dopböcker, SE/SSA/0009/C I/10 (1705–1712), bildid: C0055759_00159
Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055759_00159

Fotnot 3b: Avsnitt Familjen i Stockholm – Bouppteckningsregister i renskrift 1701–1750, D 1 A/7, Stockholms stad, ”Brunck Jakob, guldsmed” och avlidne brodern ”Brunck, Gabriel, skeppare”, Se bouppteckning 1745/2:151
Källa: Justitiekollegium 1637–1856, Förmyndarkammaren 1667–1924, Rådhusrättens 1:a avdelning 1850–1924, Bouppteckningsregister i renskrift, SE/SSA/0145A/D/D 1/D 1 A/7 (1701–1750), bildid: C0108849_00205
Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0108849_00205

Fotnot 4: Avsnitt Burskap i Stockholm – Handelskollegiet i Stockholms stad
Länk: https://sok.riksarkivet.se/?postid=ArkisRef+SE%2FSSA%2F0147

Fotnot 5: Avsnitt Sven Persson Brunk död – Bouppteckningsregister i renskrift 1598–1860, D 1 A, Stockholms stad
Källa: Justitiekollegium 1637–1856, Förmyndarkammaren 1667–1924, Rådhusrättens 1:a avdelning 1667–1924.
Länk: https://sok.riksarkivet.se/nad?Sokord=justitiekollegium&postid=Arkis+1e883da8-89df-4b06-a97a-e836de8f6d65&prependUrl=%2fnad&vol=n%2cn&s=Balder

Fotnot 6: Avsnitt Sven Persson Brunk död – Kronotaxeringslängder i Stockholm stad 1701, personregister bokstaven S (förnamn)
Källa: Överståthållarämbetet för uppbördsärenden, Kronotaxeringslängder, SE/SSA/0031/06/G 1 AA/4 (1701), bildid: A0060238_00142
Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060238_00142